Öckerö kyrka var fullsatt då 105 körsångare, 25 musikanter och fyra solister med bravur framförde oratoriet Skymning Gryning – att stiga ur krigets skugga.
Förutom öarnas egna körsångare hade körer från många andra platser anslutit. Från Lund och Landskrona kom Marilyn, Marzena och Catharina.
– Det här är underbart. Det är en ära att få sjunga så fina stycken, sa Marilyn innan konserten började.
– Ja, så roligt att så många körer kommer samman och att vi är så många. Det är jättefint på Öckerö och vädret är fantastiskt, inflikade Catharina.
Bland öarnas egna körsångare fanns Morgan Mattsson och Peder Falck, som varit med i Öckerö kyrkokör i 30 respektive 20 år.
– Det är en utmaning att vara så många och sjunga med orkester, sa Morgan.
– Det är mäktigt att få vara med om detta arrangemang. Att få sjunga ett så här stort verk är nytt för oss. Det är så roligt att det kommit folk utifrån också som vi inte sjungit med förut. Att våra finländska vänner som skrev verket är här för att lyssna sporrar oss ännu mer, förklarade Peder.
Den finlandssvenske kompositören Thomas Enroth som skrivit verket anlände till Öckerö med 25 finlandssvenska sångare som sjöng oratoriet vid 24 tillfällen runt om i Finland.
– Vi har haft en lång resa hit. Vi startade i går eftermiddag, har kört genom Finland, kommit med båt från Åbo till Stockholm och kört vidare hit. Det ska bli en glädje och ära att få uppleva detta! sa Thomas.
Likt en varm våg strömmar de 105 blåklädda körsångarna in längs mittgången och intar sina platser. Sällan har väl så många människor och instrument trängts längst fram i Öckerö kyrka.
När Daniel Brattgård hälsat alla välkomna, lyfter Magnus Wassenius dirigentpinnen. Ljuv musik strömmar från Partille kammarorkester. Vid flygeln sitter den eminente polske pianisten Marcin Dominik Gluch.
Publiken är hänförd från första ton och får njuta av oratoriets många olika rytmer och musikgenrer. Körsångarna och de fyra solisterna Björn Larsson, Sören Renulf, Lena Bäcklund och Johanna Askeroth ger allt de har. Alla ljuva toner, röster och klanger dansar fritt i atmosfären och orsakar ståpäls hos alla sittande.
Det är inte bara de mästerliga harmonierna som berör, det är även texterna – skrivna av finlandssvenske Thomas Lundin. Texterna är enastående poesi med ett viktigt ärende till folkets hjärta. Det är kombinationen av melodierna och budskapet som gör hela oratoriet så briljant berörande.
Innan varje nytt stycke reciterar Daniel Brattgård texten med innerlighet så att varje fras känns som en talande predikan. Tänk att ett så stort verk också kan bära så många personliga beröringspunkter.
Magnus Wassenius visar prov på mästerliga dirigentkunskaper när alla 134 röster och instrument lyder hans minsta kommando. I det sista pampiga numret ”Jordens natt skall ljusna” vill kyrktaket nästan lyfta när även de finlandssvenska körsångarna reser sig från bänkarna och sjunger med i refrängen. Publiken brister ut i hjärtevarma applåder.
Magnus Wassenius – som från början fick idén att ta verket till Sverige och har lagt ned hjärta, själ och mängder av tid för att frambringa detta resultat – får ta emot allas hyllning.
Kompositören Thomas Enroth och svenske Nils-Petter Ankarblom, som arrangerarat och orkestrerat verket, får komma fram och ta emot folkets jubel och gåvor från både församlingen och kommunen. Båda är rörda.
– Det var det här vi ville uppnå när vi skrev verket, att det skulle vara ett folkets verk där folket sjunger ut om fred och frihet i den här världen. Magnus har gjort ett fantastiskt jobb, både med kör, orkester och solister. Det var makalöst fint, säger Thomas.
– Det är en fin ära att detta verk får leva vidare bortom det vi gjorde i Finland för fem år sedan. Sedan är det tragiskt på ett djupare plan med det som händer i vår omvärld. Kriget och eländet har gett verket en ny angelägenhet, säger Nils-Petter.
Musikern BertOwe Lundqvist är en av de djupt berörda åhörarna.
– Det var fantastiskt fint, unikt och mänskligt nära. I allra högsta grad meningsbärande. Det var vackert och storstilat men det fanns också en nerv i det som talade till en.
/Lilian Andersson