Med en upptrappning av säkerhetsläget i Europa är det fler och fler som undrar hur vi i Sverige kan komma att påverkas om en kris skulle uppstå. I veckan skickade Myndigheten för Säkerhet och Beredskap, MSB, ut ett pressmeddelande där de skriver att både dem och Försvarsmakten ser de säkerhetspolitiska spänningar som nu råder som ett fenomen som kan ”komma att pågå under lång tid och Sverige behöver agera därefter”. Det handlar om många bitar i ett pussel som måste läggas ordentligt. Civilförsvar, information och militärstrategiska beslut utgör delar av det arbete som finns för att försvara svenska befolkningen.
När MSB skickade ut broschyren ”när kriget eller krisen kommer” var tillägget av ordet ”kris” nytt, tidigare utgåvor handlade alltså om krig. Broschyren handlar om att bygga upp en krisberedskap och vara förberedd på vad som kan vänta vid en samhällskris. I broschyren fanns även en lista med tips hur man hanterade sin privata hemberedskap för att kunna tillgodogöra sig mat, vatten, värme och kommunikation vid en kris.
Men så när krisen faktiskt kom, coronapandemin, hade gemene man inte byggt upp det lager som efterfrågades. Inte tillräckligt med toapapper eller smågodis i alla fall, vilket alla som besökte någon av livsmedelsbutikerna i början av mars för två år sedan tydligt kommer ihåg.
Då var det alltså krisen som drabbade oss. Förhoppningsvis kommer det inte ske, men om Rysslands aggressioner mot Ukraina utvecklas till ett krig i Europa så finns det både en och två anledningar att plocka fram broschyren som skickades hem för några år sedan. En av punkterna som det kan vara bra att undersöka är var sitt närmsta skyddsrum ligger någonstans. Men när vi tittar på det, så märker vi att Öckerö kommun är en vit fläck när det kommer till kartan över skyddsrum.
Skydd för knappt 1 %
Det bor nästan 13000 personer i Öckerö kommun och MSB:s karta över skyddsrum visar att det i kommunen endast finns ett enda skyddsrum. Rummet är beläget på Källö-Knippla och kan husera 120 personer, färre än en procent av hela kommunens befolkning.
Det är inte lika enkelt att få fram exakt samma siffor över Torslanda, men i Göteborg som helhet visar det sig att det finns platser i skyddsrum motsvarande 89% av hela befolkningen. Hur kan då skillnaden vara så stor mellan Göteborg och Öckerö? Enligt Andréas Alderblad, säkerhetschef på Öckerö kommun, så handlar det om en systematisk nedmontering av det civila försvaret de senaste 25-30 åren.
– Det civila försvaret så som det var förut har blivit ordentligt nedmonterat. De flesta skyddsrum i nästan alla svenska kommuner har prioriterats bort och byggts om till förråd, andra lokaler eller liknande. Men med tanke på hur det ser ut i omvärlden nu så ser vi ett behov av att bygga upp civilförsvaret igen. Och där pågår ett arbete, även i vår kommun. Inte minst för att se över allt som tillhör vår beredskap och rusta upp det.
Men är det inte otroligt få skyddsrumsplatser, när det inte ens finns plats för en procent av kommunens befolkning i skyddsrummen?
– Ja, det är det. Och det är problematiskt. Vi vill ha skyddsrum för alla. Egentligen skulle vi vilja ha en möjlighet och kapacitet större än hundra procent av befolkningen.
Inte en fråga för kommunens politiker att lösa
Kommunstyrelsen ordförande Jan Utbult (KD), håller med Andréas Alderblad om att det varit problematiskt med en nedmontering, men att problemet med att det inte finns några skyddsrum inte är kommunens uppdrag att lösa. I stället, tycker Utbult, att staten ska gå in och stötta uppbyggnaden av skyddsrum finansiellt.
– Det finns inga möjligheter för Öckerö kommun att bara ta fram medel för detta. Det får vara ett statligt ansvar helt enkelt. Men med det sagt så finns det en stor medvetenhet från politikernas håll att det krävs ett helhetsgrepp för att stärka det civila försvaret. Men staten måste hjälpa till.
Statliga skyddsrum har inte byggts sedan 2002
I Öckerö kommun finns bara skyddsrumskapacitet för färre än 1 procent av befolkningen. I landet som helhet finns det 65 000 skyddsrum med plats för ungefär 7 miljoner människor, enligt siffror från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Men MSB menar att tanken med skyddsrummen i förstahand inte handlar om att räcka till alla utan att finnas till i områden som är svåra att utrymma som i större städer eller tätorter. Och staten har inte byggt några skyddsrum sedan 2002.
Den som vill hitta sitt närmsta skyddsrum gör det bäst genom att gå in på MSB:s egna hemsida, där skyddsrum och skyddsrumskartan finns att titta på. Och det kan bli fler skyddsrum i framtiden. I dagsläget pågår en statlig utredning som ska se över behovet av skyddsrum, skriver Anders Johanesson på MSB, i ett mail till tidningen.
– Utredningen ska bland annat analysera och ta ställning till vilken betydelse det nuvarande skyddsrumsbeståndet och andra befintliga skyddande utrymmen har som fysiskt skydd för civilbefolkningen. Utredningen ska även föreslå åtgärder för att modernisera och anpassa skyddsrumsbeståndet samt ta ställning till om det finns behov att förändra nuvarande ansvarsfördelningen i fråga om skyddsrum.
I dagsläget är det MSB som har ansvaret för skyddsrummen i Sverige och utredningen som Anders Johansson pratar om planeras vara färdig i november 2022. Efter det kan regeringen besluta om en ny inriktning på arbetet med skyddsrum.
– Strategin vart man har byggt skyddsrum har historisk baserats på behovsanalyser. Militärstrategiska områden och tätorter som riskerar att hamna i krigsområden har prioriterats. Orter som förväntas hamn långt från striderna har inte prioriterats. Kommunernas roll var att bestämma vart skyddsrum skulle placeras i kommunen. Mer i tätort, minder i utkanterna, avslutar Anders Johanesson.
