Rätten till bostad är stadgad såväl i FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna som i svensk grundlag. I vår regeringsform anges: ”Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet.”
År 2017 genomförde Socialstyrelsen en kartläggning av hemlöshetens omfattning. Av svaren framgaick då att 33 000 personer i landet uppfyllde något av de fyra uppsatta kriterierna (se separat artikel). Rent statistiskt skulle 37 av dessa vara Öckerö kommuns ansvar, men i resultaten uppger kommunen endast 22 personer. Samtliga inom kategori 3.
– Det finns fog att anta att Öckerö kommun inte har tillräckligt bra kunskap om situationen, för att ta sitt ansvar fullt ut. Kommunen har ett ansvar, även om individer som lever i hemlöshet inte söker upp socialtjänsten. Det svenska samhället bygger på mänskliga rättigheter och allas lika värde, säger socialdemokraten Ronald Caous, som tillsammans med Thomas Wijk skrivit en motion till Öckerö kommunfullmäktige om vikten av att en plan mot hemlöshet upprättas.
En kommun har alltså ett ansvar för planering och genomförande av bostadsförsörjningen och socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver.
En grundläggande förutsättning för att kunna ta det ansvaret är en kunskap om riskerna med hemlöshet och hur omfattande hemlösheten är, annars är det omöjligt att ha någon beredskap och att vidta akuta åtgärder, men framför allt planerade åtgärder för att motverka de negativa effekterna av hemlöshet.
– De negativa effekterna kan bli ödesdigra. Bara för något år sedan avled en hemlös kommuninvånare vid en olycklig omständighet på kommunens anläggning i Kärrsvik, säger Ronald.
Regeringen lanserade en strategi för arbetet mot hemlöshet år 2022. I den strategin framhålls metoden ”bostad först”, som det viktigaste metodologiska angreppssättet. Med detta menas att tak över huvudet är ett primärt behov som så fort som möjligt bör tillgodoses. En analys av orsakerna till hemlöshet och hur situationen kan lösas är ett senare problem.
Personer som lever i hemlöshet kan ha olika behov av hjälp. Erfarenhetsmässigt vet man i Öckerö kommun att det förekommer att enkla båtar, husvagnar och till och med primitiva kojor används till bostäder, vilket kan fungera tillräckligt bra sommartid, men det blir svårt, till exempel med hygien- och tvättmöjligheter på vintern. Behoven av hjälp kan därför vara väldigt olika på individnivå och med hänsyn till årstider.
– Det indikerar att vi behöver mer kunskap om antal som lever i hemlöshet och vilka behov de har för att inte fara illa i vårt samhälle, menar Roland.
I sin motion föreslår Socialdemokraterna därför att:
En kartläggning av hemlöshet enligt kategori 1, samt riskanalys och akutplan tas fram för att hantera risken med vinterkyla och smittspridning till följd av bristande hygien.
En heltäckande kartläggning av hemlöshet enligt kategori 1 – 4 genomförs, för att klarlägga omfattningen av hemlösheten i kommunen.
En långsiktig plan, inklusive arbetssätt, tas fram inom ramen för den nationella strategin 2022–2026. Detta kan ske i samverkan med civilsamhällets resurser, till exempel Hela människan, Röda korset med flera organisationer.
En översyn av kommunens uthyrningspolicy görs, mot bakgrund av metoden ”bostad först”.
Definition på hemlöshet
Socialstyrelsen beskriver att ”hemlös” är den som faller in under något av följande kriterier:
Akut hemlöshet – personer som sover i offentliga lokaler, utomhus eller i trappuppgångar eller på akutboenden, härbärgen, jourboenden, skyddade boenden, vandrarhem eller motsvarande.
Institutionsvistelse och stödboende – anstalt/institutionsvistelse eller boende på stödboende som är utan bostad inför planerad utflytt.
Långsiktiga boendelösningar – boenden ordnade av socialtjänsten.
Eget ordnat kortsiktigt boende – inneboende hos bekanta/släkt/familj eller boende i andrahand utan kontrakt eller med tillfälligt kontrakt.
