Coronabubbla, postcovid, coronahälsning och social distansering är bara några av de nyord som presenterats av språkrådet de senaste två åren. Men en tre bokstäver lång förkortning som hamnat på mångas läppar under pandemin stavas PCR. Den lite mer tungvridande kemiska benämningen polymeraskedjereaktion används inte riktigt i samma utsträckning, men är ändå namnet på den metod som i stor skala använts för att kontrollera om befolkningen varit smittad av Covid-19, både på individnivå och på samhällsnivå genom kontroller av avloppsvattnet.
Lite mer utförligt hur det fungerar kan vi återkomma till lite längre ner i den här texten, för först måste jag introducera Per Sundberg – som lett en undersökning för länsstyrelsens räkning för att upptäcka om det förekommer spår av den invasiva arten Svartmunnad smörbult i bland annat Öckerö kommun. Tidigare har nästan alla metoder för att hitta invasiva arter gått ut på att försöka fiska upp arten. Men inom den marinbiologiska sfären har stora förändringar skett bara de senaste åren som nu lett fram till att man med bara från ett litet vattenprov kan se om en art förekommer i vattnet, eller inte. Det görs genom att leta efterde spår av DNA växter och djur lämnar efter sig i vattnet – eDNA från engelskans ”environmental DNA”.
En avancerad hink
När jag träffar Per Sundberg står han redo i Björkö hamn med testutrustningen. En lång cylinderformad vattenuppsamlare, som egentligen mer är en avancerad hink, enligt Per
– Det finns en termometer och utformningen på röret gör det enkelt för oss att nå till olika djup för att ta prover. Det handlar också om att minska risken för att vattenprovet ska kunna kontamineras.
Svartmunnad smörbult är en invasiv främmande fiskart som etablerat sig på flera platser längst den Svenska kusten. Risken med en invasiv art är att den kan konkurrera ut andra bottenlevande arter i Svenska vatten. Ursprungligen är arten från svarta och kaspiska havet och upptäcktes i Sverige första gången 2008.
– Det viktiga med att upptäcka invasiva arter i tid, det handlar om att kunna minska risken för spridning. Jag brukar ta den spanska snigeln som exempel. Nu finns den nästan överallt och verkar vara nästintill omöjligt att bli av med. Hade vi kunnat se spridningen tidigare hade den kanske gått att stoppa. Så försöker vi tänka med de invasiva arterna nu.
Med gummihandskar på plockar Per upp en liter vatten ur hamnbassängen och dumpar innehållet i en desinficerad hink, sedan suger han upp allt vatten och trycker det genom ett filter som skickas till labbet för analys. Och nu närmar vi oss förklaringen av hur man med en liter vatten kan hitta förekomst av en specifik art med hjälp av vetenskapliga metoder som fungerar på samma sätt som vi hittat covid-19 i avloppsvattnet.
Metoden handlar om att i ett labb analysera det test man tagit upp ur vattnet och manipulera de rester av DNA som kanske finns i provet.
– Vi letar specifikt efter det DNA som tillhör Svartmunnad smörbult. Lite enkelt förklarat kan man säga att vi tar vårat prov och så tillsätter vi de så kallade ”byggstenar” som DNA är uppbyggt av. Det kan få just DNA från Svartmunnad smörbult att multiplicera sig och det är just denna process vi kan analysera och påvisa i laboratoriet.
Det handlar inte bara om att pricka in sig på en art. Beroende på hur man väljer att hantera proverna kan man leta bredare, efter fler djur som går under samma evolutionära stege.
– Ja, vi kan även ta provet och, som det heter, sekvensera det, och därefter analysera utifrån premissen att hitta alla djur som till exempel faller under definitionen av ”fisk”. Så därför kan vi ta ett test någonstans och se att ”ja men titta – här finns det 32 stycken fiskarter”, till exempel.
I det uppdrag som SeAnalytics fick av Länsstyrelsen ingick också att verifieriera att metoden verkligen fungerar. Därför genomfördes provfiske med ryssjor och burar på samma platser som vattenprover togs på. Därför gick det att jämföra den nya metoden med den traditionella övervakningsmetoden.
– Vi hittade spår av Smörbulten i proverna från alla lokalerna runtomkring förutom Tjolmens hamn (norra delen av Öckerö, reds anm.) som tycks förskonad, än så länge.
Metoden att leta efter invasiva arter med vattenprover och eDNA har en stor potential menar Per.
– Det är ett enkelt sätt att ta prover, man får svar snabbt och det är inte destruktivt på samma sätt som det kan vara när man fiskar efter arterna. Sen får vi se med Svartmunnad smörbult om detta kan hjälpa oss att motverka dess spridning. Vi tror det. Än så länge har den inte synts uppåt Marstrand till, till exempel, men vi har den här. Därför blir det nu viktigt att minska spridningen norr över. Och då är övervakning med vår metod en bra väg framåt.
