Anders Nilsson är Hälsöbon som designar och skapar alla figurer och varelser som bor i Hälsöslingans skogsparti. 76-åringen tycker det är roligt att få vara kreativ och att skapa något som framför allt barnen kan uppskatta.
– Det bästa som finns är att höra barna springa runt och kolla och peka på figurerna, det är sköj.
Vi träffas vid Anders ateljé, en av sjöbodarna i Hälsös hamn. Där har Anders skapat sina skulpturer i ungefär 8 år. Det vimlar av olika varelser – sjöodjur, spindlar, fåglar och fiskar – som får samsas med vanliga krukor. Han berättar att han försöker sätta ut figurerna på slingan där det passar. Vi tittar på ett Loch Ness-odjur som Anders har skapat.
– I vanliga fall är det ju vatten där den står, men det är ju inte vatten där i år. Där vart det ganska torrt. Jag brukar ställa fiskar och ormar och fåglar som står där det finns vatten.
Under vintern går Anders i ide som han själv beskriver det och tar en paus från att skapa figurer. På sommaren föredrar han, som gaisare, passande nog att fiska makrill. Anders berättar hur det hela började och hur de första figurerna hamnade vid Hälsöslingan.
– Det började för många, många år sen. Jag gjorde tomtar och satte ut där ute i skogen. Sen tog jag hem dem i mars någon gång, nu är julen över. Sen kom barnen och knackade på och sa ”vart är dem?” Men man kan ju inte sätta ut tomtar i april och maj så då fick jag ta det jag hade och sätta ut istället.
Anders tycker att det är roligt att ta sig an nya utmaningar i sitt skapande. 76-åringen berättar att han i första hand gör skulpturerna för sina tio barnbarn samt för andra barn som går längs slingan.
– Det bästa som finns är att höra barna springa runt och kolla och peka på figurerna, det är sköj.
Skapandet av figurerna i betong och frigolit blev som en slags rehabträning för den nu 76-årige konstnären.
– Man kan inte ligga hemma och vara stilla, då får man ont ändå. Man måste röra sig någorlunda, alltid.
Vi rör oss bort mot Hälsöslingan för att se på konstverken som Anders har ställt ut. Konstverken finns främst i delen av slingan som består av ett mindre skogsparti.
I skogspartiet berättar Anders om några av skulpturerna. En del sitter i träden, andra gömmer sig i vrår och skrymslen, medan några syns klart och tydligt. Han berättar att skulpturerna får vara i fred för det mesta men att det har hänt att figurerna har hamnat på vift eller att någon har försökt göra sönder dem.
– Ibland har folk hittat ”djuren” på Öckerö och då ringer de mig och kommer och lämnar skulpturerna vid sjöboden igen.
Vi träffar på Eva Rosell från Hälsö, Pia Tijander från Torslanda och hunden Kurt när vi går Hälsöslingan. När väninnorna får reda på att Torslanda-Öckerötidningen gör en artikel om Anders skulpturer ger de honom beröm.
– Du är fantastisk. Tänk vad du har gjort för mina barnbarn här. Sist räknade barnen till 173 stycken figurer. Det är ett utmärkt sätt att få ut barnen att traska runt i skogen, barnen älskar det, säger Eva Rosell.
Innan rundan är över går vi till Anders favoritskulptur varanen. Den är en av skulpturerna som tog längst tid att skapa och konstnären fick lära sig att använda järn för att skapa ödlan. Anders behövde hjälp från sina söner för att frakta den till skogspartiet.
– När jag började använda järn så visste jag inte hur jag skulle göra och böja och greja. Jag fick hissa upp den lite i sjöboden och den blev ju nästan lite töjd tillslut, säger Anders och skrattar och står nöjd bredvid den enorma ödlan.
/Albin Olsson
