Politisk konsensus kring behovet av att flexlinjen återinförs i Öckerö kommun var den hetaste frågan för kvällen, när det hölls seniorpolitisk utfrågning med politiker från partierna i Öckerö kommunfullmäktige. Något som dock inte tycks kunna bli verklighet innan valåret 2030.
I tisdags kväll var samtliga seniorer i Öckerö kommun inbjudna till en politikerutfrågning i Kompetenshuset på Öckerö. Samtliga politiska partier med representation i kommunfullmäktige fanns på plats – och fokus låg på hur de olika partiernas program ser ut i seniorfrågor och vad man som åldersrik väljare kan förvänta sig under nästa mandatperiod.
Frågor hade skickats in i förväg till seniororganisationerna i Öckerö – och sedan kokats ned till sex större frågeställningar där samtliga partier skulle få lika lång tid att svara på samma frågor. Moderator var Ann-Christine Baar, ordförande SPF Seniorernas västra distrikt i Västra Götaland.
Hon konstaterade ett par gånger under kvällen att partierna i Öckerö var överens om väldigt mycket när det gäller de lokala seniorfrågorna och att det ”måste kännas bra för de som är seniorer i kommunen”.
En fråga där det rådde konsensus över hela det politiska spektret var den om behovet av återinförandet av flexlinjen i Öckerö kommun.
Att flexlinjen försvann från Öckerö kommun har kortfattat sin bakgrund i att Öckerö och Västtrafik 2018 skrev under en avsiktsförklaring som innebar att kommunen skulle få bättre lokalt anpassad lokaltrafik, under förutsättning att man inte skulle upphandla någon flexlinjetrafik under avtalstiden. Något som resulterade i linje 1 och 2 från och med 2020. Avtalet sträcker sig till 2030.
Men nu lovade samtliga partier att ställa sig bakom frågan om att driva på ett återinförande av flexlinjen – utan att linje 1 och 2 försvinner. 2028 öppnar möjligheten till diskussion om det med Västtrafik.
Naturligtvis fanns det även frågor där de politiska partierna inte var överens.
På frågan vad som var varje partis viktigaste seniorfråga höll sig vissa partier till den enda punkt som efterfrågades, medan andra gavs möjlighet att lägga ut texten mer.
Vård och bostäder för äldre, bland annat genom byggandet av hyresrätter, nämndes av flera partier.
Specifikt nämnde partierna följande:
Sverigedemokraterna ville införa en ”social hemtjänst”, separat från dagens hemtjänst, för att motverka ensamhet bland äldre. Den sociala hemtjänsten skulle då bidra med allt från promenader till att spela sällskapsspel med äldre som har sådana behov.
Miljöpartiet vill satsa på att vård- och omsorgspersonal ska kunna gå ned i arbetstid och få fullt betalt, för att få en bättre arbetsmiljö och därmed bättre omsorg. Partiet vill också satsa på spetsutbildningar för personalen kring demens och psykisk ohälsa.
Brobyggarpartiet valde vården och närmare bestämt närhet till vården – att det ska finnas adekvata vårdresurser på samtliga öar.
Kristdemokraternas viktigaste punkt var helheten. Man ska kunna leva tryggt, aktivt och självständigt genom hela livet.
Socialdemokraterna lyfte trygghet genom åldrandet, och att det ska vara möjligt att bo kvar i kommunen när livet förändrades. Även S lovade att driva på hårt för att återinföra flexlinjen.
Liberalerna lyfte seniorers rätt till självbestämmande och valfrihet och att inte bli omyndigförklarade.
När partierna fick frågor om kommunens särskilda styrkor svarade flera av partierna också på ett liknande sätt.
Partierna var överens om att det fanns en unik kultur av sammanhållning på öarna.
Styrkorna beskrevs av Vänsterpartiets Annika Andersson som att det finns en närhet människor emellan, en närhet mellan invånarna och politiken och samhällsfunktionerna. Socialdemokraternas Maria Brauer nämnde civilsamhället som den största styrkan: invånarna, alla föreningar och kyrkor som slutar samman när det händer något.
Kristdemokraternas Jan Utbult nämnde den unika sammanhållningen under lång tid – men lyfte också personalen inom äldreomsorgen.
Moderaternas Sandra Svensson nämnde också den unika ö-gemenskapen och att man hjälps åt. Hon ansåg dock att föreningslivet behövde stöttas upp ännu mer.
Miljöpartiets Marita Aguilar Sedelius lyfte föreningar men även företagen, som kommunen enligt henne inte hade klarat sig utan.
Sverigedemokraternas Melker Lylander beskrev Öckerö som en ”naturlig gated community” och ”likt det gamla Sverige”. Att kommunen saknar fast förbindelse till Göteborg gör enligt honom att man slipper gängkriminaliteten på Hisingen.
När det gäller problemområden var partierna till stor del överens om att kommunikationerna på tio bebodda öar innebär utmaningar, inte minst vad gäller fungerande kollektivtrafik och färjetrafik. Även demografin med en åldrande befolkning nämndes fortsatt som ett problem. Byggandet av fler bostäder, inte minst hyresrätter då bostadskön är lång i Öckerö kommun, ses som en viktig lösning – även att bli en attraktiv kommun för barnfamiljer och företag.
Fanns det inget som stack ut? Inga politiska schismer? Om de fanns bubblade de ganska lågintensivt.
Det hettade till när kommunstyrelsens ordförande Jan Utbult (KD) ville tillskriva de kortade vårdköerna till sin partikollega, sjukvårdsminister Elisabet Lann. Oppositionsrådet Maria Brauer (S) gick inte med på att den kristdemokratiska ministern kunde ta åt sig äran för minskade vårdköer i Västra Götalandsregionen som har rödgrönt styre.
I brist på het politisk debatt och politisk antagonism stack några utspel ändå ut:
Noterbart är att Brobyggarpartiet till skillnad från inför förra valet nu vill att Öckerö fortfarande ska vara en ö-kommun. Partiet föreslår inte längre en bro mellan Öckerö och Hisingen, utan i stället en bro mellan ön Öckerö och Björkö.
Vänsterpartiet i sin tur värnade som enda parti särskilt om kulturen. De vill att ett kulturhus byggs i kommunen. Enligt partiet ligger Öckerö på plats 242 av 290 bland kommunerna i landet när det gäller satsningar inom kultursektorn.
Liberalerna lovade att helhjärtat bekämpa ålderism och åldersdiskriminering i samhället.
Miljöpartiet lyfte kommunens unika natur och miljö och ville särskilt förbättra tillgängligheten till kommunens badplatser.
Moderaterna vill driva frågan om anhörigstöd när någon i ett par blir sjuk eller behöver särskild vård eller omsorg, bland annat genom avlösning och hjälp med att ta sig till och från aktiviteter.
Efter utfrågningen tycktes både besökarna och politikerna vara nöjda med kvällen.
– Jag tyckte att det var bra. Utfrågningen var bra strukturerad med ett tydligt äldrefokus, sa Agneta Zachariasson från Hönö.
De svarande politikerna under mötet var: Jan Utbult (KD), Sandra Svensson (M), Maria Brauer (S), Melker Lylander (SD), Lena Ånskog (L), Marita Aguilar Sedelius (MP), Annika Andersson (V) och Jörgen Svensson (Bro).
Politikerutfrågningen arrangerades av SPF Seniorerna Tio Öar i samarbete med Ö-Seniorerna, RPG Reumatikerföreningen och Hjärt- och lungföreningen.
