En tradition med över hundra år på nacken som varje år blossar upp till diskussion. En tradition som delar befolkningen inte bara i olika jaktlag utan även i de som är för och de som är emot. En tradition som många håller varmt om hjärtat, som ger en känsla av gemenskap och sammanhållning och som samtidigt många gånger leder till olaglig skadegörelse och skapar otrygghet i kommunen. Traditionen kring Öckerö kommuns påskfyrar.
För några år sedan köpte Claes och hans fru hennes pappas hus och bestämde sig för att flytta ut till Fotö med sina vuxna döttrar. I torpargrunden har det gömts granar i för ca 20 år sedan. Men inte nu längre. Trots detta fick de förra året en ventil förstörd när någon försökt spana in i torpargrunden och i år gångjärnen till luckan knäckta – även om den var olåst och att det inte finns ens ett barr i grunden.
– Eftersom jag vet att man gömt granar i vår torpargrund tror jag det finns ungdomar som fortfarande tror det finns en grangömma där. Men det finns det inte längre. Det är klart att det inte är lätt för dem som kommer hit och letar att veta det. Därför hade vi inte låst luckan. Men ändå har någon förstört den.
Det handlar inte om några stora pengar för att reparera skadan, menar Claes. Däremot både tid, ork och energi att fixa luckan.
– Det var därför, för att jag faktiskt blev drabbad som jag tänkte att jag får göra något åt det. Och när jag gick in på polisens hemsida för att reda ut vad det skulle kunna röra sig om för brott så förstod jag att det går under inbrott, eftersom det handlar om en skada på min fastighet. Så jag polisanmälde.
Vad säger du till de som tycker dem som tycker det är en del av sporten kring granjakten, att ge sig ut och leta i folks källare under våren?
–Jag tror att det är många som är lika förbannade över detta som jag. Visst – jag kan förstå att man ska acceptera något som pågått i över hundra år, men det har också eskalerat. Problemet tror jag är att så länge det olagliga beteendet accepteras av vuxna här ute, som kanske själva berättar för sina barn hur de betett sig – så skapar man en acceptans för beteendet. Men – är man inte med på hela grankriget så ska man inte behöva känna sig otrygg hemma bara för att det kan komma någon och bryta sig in mitt i natten för att stjäla granar, avslutar Claes.
Arbete mot otrygghet
”Ett brott är alltid ett brott”, säger Öckerö kommuns säkerhetschef Andréas Alderblad när tidningen når honom.
– Och ett brott ska polisanmälas så att det kan hanteras på rätt sätt av myndigheterna, säger Andréas Alderblad.
Förra årets medborgarenkät visade på en upplevd otrygghet i kommunen kopplad till påskfirandet i Öckerö kommun, eftersom det finns de som anser att granjakten för med sig både fortkörning, buskörning, fylla och skadegörelse. Samma resultat utkristalliserade sig i årets enkät och när kommunen presenterade sina medborgarelöften i mitten av februari redovisades dessutom en ny fråga. ”Är Öckerö kommuns påsktradition med påskfyrar/brasor något positivt och värt att bevara?”. Resultatet? Ja – 48%, nej – 37% och vet ej – 16%.
Det har även pågått vandalisering och skadegörelse på såväl skolor, förskolor, ishallen och idrottshallen i kommunen de senaste veckorna, något kommunen skriver på sin hemsida att det ”skapar otrygghet” och som polisanmälts. Det pågår bland annat därför flera trygghetsskapande insatser i Öckerö kommun, inte minst inför påsken.
– Kommunen arbetar kontinuerligt med en rad olika trygghetsskapande åtgärder, både tillsammans med polis och föreningar, och även andra myndigheter, till exempel färjerederiet och andra samhällsaktörer. Så sätt blir det en långsiktig satsning. Men just med påsk så handlar det om ett samarbete mellan Öckerö, polisen och trafikverket. Öka tryggheten och stärka förtroendet för de olika insatserna. Och såklart se till att minska brottsligheten med att arbeta förebyggande.
– Inför årets påskfirande så har vi till exempel nu under sportlovet infört en utökad väktarrondering i kommunen eftersom det har förekommit vandalisering några helger och vi har bett om utökad polisiär bevakning i kommunen både nu och när det vankas påsk.
Händelser likt den Claes utsattes för med uppbruten källardörr får titt som tätt stort fokus i sociala medier, där det ofta fokuseras på brott som uppkommer genom, vad folk verkar tro, grankriget. Hur ser du som säkerhetschef och kommunen på att en sådan här tradition kan vara anledningen till att det sker inbrott och följdaktigen att det sker polisanmälningar?
– Jag vill vara tydlig med att jag svarar å Öckerö kommuns räkning och i allmänna ordalag, eftersom jag inte kan uttala mig om den enskilda händelsen, när jag säger att vi ser otroligt allvarligt på att brott begås. I de fall där kommunala skolbyggnader vandaliserats eller utsatts för skadegörelse har vi upprättat polisanmälningar direkt. Och vi uppmanar allmänheten att göra detsamma. Ser man, eller får man uppleva, något brott ska man anmäla direkt. Lika så om man tror att barn far illa, om man vet att det sker alkohollangning eller liknande.
Nattvandring skall öka tryggheten
I sociala medier har kommunens politiker publicerat bilder när de är ute och nattvandrar. Men både frivilliga och föreningar ställer även upp för att nattvandra, och Andréas Alderblad hoppas på än större engagemang för nattvandring.
– Vi har tecknat ett IOP (Idéburet offentligt partnerskap reds. Anm.) tillsammans med stiftelsen nattvandring. Tack vare det kan nu föreningar som vill engagera sig och nattvandra få föreningsstöd för att vara ut mer. I förlängningen hoppas vi att det kan ge en förmildrande effekt. Och kan dem röra sig där många uppehåller sig, vid förfyrar eller andra platser där folk samlas, då kan det hjälpa. Vi vill ju även att vuxna ska röra sig på dessa platser.
Tror du att påsktraditionerna kan fortsätta finnas kvar utan att de orsakar otrygg miljö för vissa i kommunen? Kan kommunen göra något för att stoppa påskfyrarna?
– Vi som kommun kan inte stoppa ej tillståndsgivna tillställningar. Vi kan ej heller tillämpa tvångsmedel som att upplösa icke tillståndsgivna folksamlingar, avvisa eller avlägsna personer. Den typen av våldsmonopol har bara polisen. Det vi kan göra är det vi gör nu. Vi, tillsammans med aktörer så som polisen, trafikverket, sjöräddningen och frivilliga kan jobba vidare med satsningar på trygghetsskapande moment i kommunen. Tillsammans så tror jag verkligen vi kan göra samhället tryggare. Men med det sagt kan inte vi från kommunen beodra till exempel polisen om vad de ska göra och hur de ska bedriva sitt jobb. Vi kan be om deras hjälp och säga att vi vill utökad polisiär närvaro. Det är det bästa vi kan göra för att få en mer trygg kommun, avslutar Andréas Alderblad.
