I projektet Den hållbara staden får tonåringar tänka till om den framtid de ska leva i som vuxna.
Till vardags är Jeanette Alfredsson klasslärare i en sexa på Björkö. Tillsammans med Ulrika Bryngelsson, som jobbar på fritids på Kompassenskolan på Öckerö, har de båda även en anställning som makerpedagog i Öckerö kommun. Där arbetar de med programmering och kreativt skapande i projektet ”Den hållbara staden” som riktar sig till Öckerö kommuns årskurs 5.
– Med Ten Island Maker Space, som är en kommunal satsning, riktar vi oss specifikt mot årskurs 5 där eleverna arbetar ämnesövergripande för att få in både datorprogrammering, kreativt skapande och Agenda 2030-målen. Skoleleverna ska vara delaktiga men också att man ska lyssna på vad de tycker och tänker om FN:s klimatmål. Vi kallar projektet för ”Den hållbara staden”, säger Jeanette Alfredsson.
Eleverna får i uppdrag att bygga en hållbar stad och har målen i Agenda 2030 om hållbarhet i åtanke. Förutom att lära sig programmering och hållbarhet lär de sig att samarbeta, vara uthållig, förverkliga egna idéer, vara med och påverka med mera. Varje år har en av klasserna bjudit in politiker för att redovisa, både sin stad och sina tankar om en hållbar stad.
Så här kan en inbjudan till kommunens politiker se ut:
”Vi är klass 5 på Björkö skola och vi tycker att det är viktigt att alla som bor på våra öar ska ha roligt och må bra. Vi tycker att det är viktigt att det t ex finns parker och grönområden där man kan koppla av och njuta av naturen. Det ska vara tryggt att bo i Öckerö kommun. Vi behöver tänka på miljön, inte bara för oss som lever nu utan även för framtida generationer. Hållbarhetsmålen i Agenda 2030 är bl a att skapa en bättre framtid för världens barn. Dessutom tycker vi att barnens röster också måste höras. Under maj och juni arbetar vi med att bygga och programmera den hållbara staden tillsammans med Ten Island Makerspace. Staden är ett exempel på hur vi skulle kunna ha det i Öckerö kommun så att alla trivs och att det är hållbart och miljövänligt för natur och människor.
Jeanette Alfredsson och Ulrika Bryngelsson besöker klasserna en gång i veckan under sex veckor. Under dessa lektioner arbetar klassen och lärarna med att prata om hållbarhet, hållbar energi och hur en stad är byggd och vad som behövs i en stad och så försöker de att koppla på det här med vad som är programmerat och hur det funkar så att man väver in väldigt mycket för att få en helhetssyn på hela det här projektet.
– Vi tycker att detta är ett superbra och otroligt viktigt arbete och vi vill gärna att detta av elever och lärare uppskattade arbetet uppmärksammas. Vi integrerar teknik, matematik och programmering samt samhällskunskap och flera andra ämnen. Vi jobbar ämnesövergripande och eleverna får komma med förslag på vad de tycker ska finnas i staden och vi diskuterar tillsammans och lyssnar på deras önskemål om vad de vill ha.
Jeanette och Ulrika har några uppgifter som de gör för att komma i gång, till exempel att eleverna ska bygga och programmera ett vindkraftverk eller ”Hesa Fredrik” eller glassbilar …
– Hållbarhet är inte bara miljö. Det kan ju vara miljön också för människor. Man behöver ha fritidsaktiviteter för att kunna aktivera sig och sporta för att må bra. Kanske även kulturella, ja att kunna gå på bio till exempel eller sjunga och spela.
Till modellbyggandet används kartonger och material som elever och lärare tar med hemifrån och sedan bygger de och målar och limmar.
Lärarduon slås ständigt av elevernas lösningsförmåga att hitta på idéer och framför allt för att de är så uthålliga. Till och med elever som ibland kanske har svårt att koncentrera sig och göra saker under längre stunder har oftast inte några problem i det här sammanhanget utan de ser ett syfte, de ser en mening.
– Och det är alltid så med programmering att det krånglar och då får man hitta lösningar. Vi brukar förbereda dem på att de kommer att stöta på problem, men att inte ge upp utan lägga fokus på hur de kan lösa det. Eleverna arbetar alltid i par och på så sätt kan de hjälpa varandra.
Femmorna redovisar alltid för varandra och kanske för någon annan klass på skolan. Man har också redovisat för politiker och nämndemän i kommunen.
– Kanske de kan få lite förslag. Till exempel fanns det en stad som hade väldigt många cykelbanor och det hade ju eleverna tankar kring. Sen kommer det ju alltid det här med solceller och vindkraft och hur man då kan använda hållbar energi till exempel.
Agenda 2030
År 2015 antog Förenta nationernas generalförsamling en resolution med 17 globala mål, kallad Agenda 2030 för hållbar utveckling. Målen preciseras med 169 delmål och 231 globala indikatorer. Det går inte att uppnå bestående hållbarhet utan att ta hänsyn till de tre delar som hållbarhet består av: ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet och miljömässig hållbarhet. Inget mål kan nås på bekostnad av ett annat – och framgång krävs inom alla områden för att målen ska kunna uppnås.
