Trafikverket har i dagsläget 40 leder som trafikeras av totalt 70 stycken färjor landet runt. Av dem är åtta elektrifierade. Och efter en beställning på ytterligare nya, supermoderna färjor till Stockholms skärgård är Björkö- och Hönöleden näst på tur. Trafikverkets plan är att bli helt klimatneutrala till år 2045 och därför har Trafikverkets rederichef Erik Froste siktet inställt på en framtida elektrifierad flotta.
– För oss passar elektrifiering av färjorna bra in i mallen för att få till en klimatsmart flotta, berättar Trafikverkets rederichef Erik Froste för Torslanda-Öckerötidningen.
Under hösten har Trafikverket tecknat ett nytt kontrakt på fyra färjor – eldrivna – som ska trafikera skärgården i Stockholm. De ska vid 99,9 procent av alla tillfällen drivas på el, men samtidigt ha en redundans att kunna köras på diesel om det behövs.
– Tekniskt sett så är det en hybridfärja, men jag som miljökämpe kallar färjorna för elfärja. De fyra färjorna på ostkusten ska trafikera två leder och i våra böcker blir de helt eldrivna.
Färjor konverteras en efter en
För Björkö- och Hönöledens färjor handlar omställningen till en eldriven flotta om en livstidsförlängning och konvertering av de nuvarande färjorna. Det skulle betyda att färjorna tas in på varv en efter en för att konverteras till eldrift. En ombyggnad av ett fartyg skulle ta upp emot ett år, men då behövs en utbytesfärja under tiden, vilken passande nog frigörs i och med leveransen av de nya eldrivna färjorna till ostkusten. Men först ska en förstudie för att undersöka hur Trafikverket i detalj ska gå till väga för att elektrifiera färjorna.
– Det handlar antagligen om att göra en konvertering, en ordentlig renovering av de nuvarande färjorna. Ut med däcket, motorerna, tankar och bort med allt. Så stoppar vi i nya batterier och elmotorer och bygger en i stort sett ny brygga på varje färja som idag trafikerar lederna.
Att konvertera en färja till eldrift skulle ta ett år per färja, menar Erik Froste. Då det är två år kvar tills Stockholm skärgård får sina färjor levererade och det ska genomföras förstadier med mera, kommer det dröja tills vi får se elfärjor mellan Lilla Varholmen och någon av Öckerö kommuns öar.
– Vi hoppas kunna börja konvertera den första färjan om sisådär fyra år. Sen siktar vi på att göra om dem en efter en, en varje år.
Men det finns frågetecken som ännu inte är uträtade kring elfärjorna.
Hur ska laddningen gå till, tror du?
– Det är en av delarna som förstudien får visa. Dels så måste vi titta på vad som behöver byggas om, vilken lagringskapacitet som behövs och naturligtvis var vi får tag på elen någonstans.
Brofrågan skjuts på fram-tiden
Som Torslanda-Öckerötidningen rapporterat under senaste åren kom Trafikverkets egen åtgärdsvalsstudie kring väg 155 fram till att det mest samhällsekonomiska vore en fast förbindelse mellan Göteborg och Öckerö. Samtidigt bildades två läger där ena sidan var för ett brobygge och andra sidan emot. Och i våras fattade båda kommunerna, tillsammans med berörda myndigheter beslut om att skjuta på frågan i tio år och att satsningar på kollektivtrafik skulle hjälpa till att minska problemen som biltrafikanterna upplever på väg 155. Det blev alltså ingen bro.
– Hade kommunerna kommit överens om något annat, kanske vi inte hade ställt om till el så tveklöst. Men jag kan absolut säga att den riktningen vi går in i nu, att elektrifiera färjeflottan på Björkö- och Hönöleden, det är ett direkt resultat av att varken Öckerös eller Göteborgs politiker vill se en fast förbindelse.
Hur ser då tidsplanen se ut? När kan de boende i Torslanda och Öckerö vänta sig elfärjor?
– Vi kommer göra allt vi kan för att leverera en elflotta till Hönö och Björkö med början om några år. Men det kan hända att det kommer teknisk utveckling som gör att vi får tänka om – om det dyker upp något bättre och mer klimatsmart än eldrivna färjor. Men idag, här och nu, är huvudspåret elmotorer och batterier. Vi hoppas dessutom på att framtiden ger bättre service, tystare fartyg och bättre möjligheter för gång- och cykelpassagerare att även använda färjan.
Bättre service? Många menar att en service som blivit sämre är att man stängt toaletterna efter pandemin ombord på färjorna. Vore det inte en enkel servicehöjande effekt att öppna toaletterna igen?
– Det är lite av en annan fråga, men jag känner ju till att det diskuteras. Som det är nu, så är den resa resenären gör ombord färjorna så pass kort, rent tidsmässigt, att det inte finns något lagkrav på att vi ska erbjuda den tjänsten. Dessutom har det historiskt varit stora problem med nedskräpning och avföring kletat på väggarna inne på toaletterna. Jag hade hellre sett att det är som i övriga statsmiljöer där Göteborg kommun och Öckerö kommun tar sitt ansvar och erbjuder toaletter som tjänst vid färjelägena. Så gör vi till exempel på de linjerna som trafikerar Fåresund, för att nämna något, avslutar Erik Froste.
