Boenden i provisoriska moduler vid Strandlyckan på Hönö avvecklas och kommunen söker nu hyresvärdar åt flyktingar som fått uppehållstillstånd av Migrationsverket.
Ett antal provisoriska bostadsmoduler med nio lägenheter vid Strandvägen på Hönö ska inte användas mer efter 31 mars. Det kommer inte lika många flyktingar längre och kommunen vill därför placera nyanlända invånare hos privata hyresvärdar.
– Vi har hittat bostäder till de flesta men har fortfarande fyra hushåll kvar att omplacera, berättar Ines Hadzic, integrationsstödjare, Öckerö kommun.
Till det antalet kommer eventuella nya anvisningar av nyanlända flyktingar från Migrationsverket.
Enligt Bosättningslagen är kommunen skyldig att ordna bostäder åt dem som får uppehållstillstånd av Migrationsverket och anvisas hit.
– Förra året kom det 17 personer. Vi har alltid lyckats hitta bostäder år dem som kommer, fortsätter Ines Hadzic, som jobbat med flyktingmottagande på Öckerö sedan 2015.
Men något samlat boende i moduler behövs inte längre. I stället hoppas man att privatpersoner och hyresvärdar ska erbjuda boenden.
– Det vi behöver är året runt-boenden, både för familjer och ensamstående flyktingar.
Ett ungt par på Hönö har tagit vara på möjligheten att hyra ut till flyktingar genom kommunen. För ett och ett halvt år sedan flyttade de till ett suterränghus där de kunde inreda en lägenhet i bottenplanet.
– Vi hade redan tidigt idén att vi skulle kunna hyra ut året runt, till exempel till elever på den seglande gymnasieskolan, berättar Magnus Lundgren.
Därför byggde de ett nytt kök på nedervåningen, där det redan fanns våtrum med tvättstuga och bastu. Det blev en lägenhet på 90 kvadratmeter med vardagsrum och två sovrum, en god investering, skulle det visa sig.
Att sommartid hyra ut till besökande turister var ett annat alternativ. Semesterboende kräver dock arbete och engagemang. Utbudet av semesterboenden på öarna är också rätt stort, resonerar paret.
– Men så fick vi genom en bekant höra talas om att kommunen sökte boende till nyanlända, säger Emelie Johansson, Magnus sambo.
De känner dock inte själva några som hyrt ut till nyanlända.
Det är nu ett drygt år sedan de kontaktade kommunens integrationsstödjare. Bara några dagar senare presenterade sig en liten familj bestående av en mamma med ett barn och en mormor.
– Det kändes jättebra ända från början när de kom för att titta på boendet. Personkemin är ju viktigt när man hyr ut. Man vill känna sig trygg med att det är bra människor man hyr ut till, menar Magnus.
Magnus och Emelie har själva varit hyresgäster innan de skaffade hus tillsammans, så de förstår lite av hur det är att vara i hyresgästernas situation.
Magnus och Emelie tror inte att det är annorlunda att hyra ut till nyanlända än till vilka andra hyresgäster som helst. De känner inte till hur länge deras hyresgäster kommer att stanna.
– Så här års ses vi inte så mycket, men under sommarhalvåret stöter man på varandra mer. Min mamma har faktiskt mer kontakt med våra hyresgäster, eftersom hon har mer tid, fortsätter Magnus Lundgren.
För deras gäster är det en månads ömsesidig uppsägningstid som gäller för hyreskontraktet. Hyran är de nöjda med. Det är en normal, marknadsmässig hyra.
– Dialogen med kommunens integrationsstödjare har fungerat jättebra. Vi är mycket nöjda, konstaterar Magnus Lundgren.
Ines Hadzics uppgift är att under två år hjälpa de nyanlända till självgående invånare. Så länge varar kommunens skyldigheter mot dem.
– Vi följer ett program, ”Vägen till etableringen”. De nyanlända är oftast anmälda till Arbetsförmedlingens etableringsprogram i Göteborg.
Där får de en handlingsplan och ersättning från försäkringskassan för att kunna fullgöra den, exempelvis genom att lära sig svenska.
Utöver att erbjuda boenden finns det även andra sätt för kommuninvånarna att hjälpa till i flyktingmottagandet.
– Man kan bli volontär och stötta de nyanlända i läxläsning eller simundervisning till exempel, upplyser Ines Hadzic.
/Sven Lundstedt