För en månad sedan var det 112-dagen. Hjärt-kärlsjukdom är nämligen den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Många liv kan räddas genom att larma 112 vid misstänkt hjärtinfarkt, plötsligt hjärtstopp eller stroke. Vänta alltså inte – Ring 112! Ju snabbare den drabbade får behandling, desto större är möjligheterna att minska skadan på hjärtmuskeln vid hjärtinfarkt.
I Sverige lever 2 miljoner människor med någon form av hjärt-kärlsjukdom och över 30 000 människor dör varje år av hjärt-kärlsjukdom i Sverige. De dödligaste hjärt-kärlsjukdomarna är hjärtinfarkt, plötsligt hjärtstopp och stroke. Många av dessa problemen är livsstilsbaserade. Kostnaden för svenskarnas dåliga matvanor beräknas till 53 miljarder kronor per år. Det visar en ny analys i Hjärtrapporten 2019 som Hjärt-Lungfonden släppte för en tid sedan. Nu efterfrågar därför Hjärt-Lungfonden en nationell handlingsplan för att förbättra svenskarnas matvanor.
Tack vare forskning som leder till bättre vård och levnadsvanor har dödligheten i hjärt-kärlsjukdom nästan halverats på 20 år. Men svenskarna blir allt mer stillasittande, motionerar mindre och äter allt mer ohälsosamt. Om vi inte förändrar vår livsstil riskerar den positiva trenden att brytas, menar experter på området.
Svenskarna äter sämst av alla nordbor, och mer än varannan invånare är överviktig. Forskning vid Lunds universitet visar att 6 400 svenskar i år beräknas att dö i förtid på grund av dåliga matvanor. Av dem kommer nio av tio att dö i hjärt-kärlsjukdom. I Hjärtrapporten 2019 har Hjärt-Lungfonden bett samma forskare att räkna på kostnaderna.
Analysen visar att prislappen för våra ohälsosamma matvanor är hisnande 53 miljarder kronor – under ett år. Det är mer än statens sammanlagda utgifter för kultur, miljövård och migration under 2018 uppger föreningen.
Hjärt-Lungfondens generalsekreterare, Kristina Sparreljung, och ordföranden för Hjärt-Lungfondens forskningsråd, Jan Nilsson, skriver på Sydsvenskans och Helsingborgs Dagblads debattsidor om behovet av en nationell handlingsplan för att förbättra svenskarnas matvanor.
– Regeringen måste göra det enklare att följa de nordiska näringsrekommendationerna. Tre konkreta förslag är att subventionera frukt och grönsaker, beskatta sockersötade drycker samt att initiera ett nationellt saltsänkningsprogram. Det vore inte bara en samhällsekonomisk investering, utan skulle även rädda tusentals svenskar från att dö i förtid, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Hjärtrapporten 2019 ger en helhetsbild av de senaste forskningsframstegen och hjärthälsan i Sverige. Med Hjärtrapporten vill Hjärt-Lungfonden öka kunskapen om forskning och behandling av hjärt-kärlsjukdom så att fler ställer sig bakom kampen mot vår tids stora folksjukdomar.
Vad kan man då själv göra? Ja, råden är de samma som alltid: Rör på dig. Ät mer av: grönsaker, frukt och bär; fisk och skaldjur; nötter och frön. Men ät mindre av salt och socker samt nyttja alkohol och tobak restriktivt. Och, var snäll mot dina medmänniskor. Det vill säga, samma vanor som Monty Pyton rekommenderade i slutscenen i av sina filmer för flera decennier sedan. Inget nytt under solen, således!
