Var är livet?

En hel del livsfrågor och religiösa tankar kommer till mig där jag går i motionsspåret. Är livet verkligen inget mer än bara vad ögonen ser? Eller är det rent av så att människolivet är som en svamps. Det vill säga, att själva livet försiggår någon annanstans. Svampen lever ju egentligen hela tiden nere i jorden men skjuter då och då upp en fruktkropp, som enbart har en fortplantande uppgift. Är det även så med människolivet? Att vi enbart är fortplantningskroppar som har till uppgift att föra de eviga generna vidare. Vad betydde det? Att själva livet är något helt annat än vad vi föreställer oss och att det vi kallar ”himmelen” i själva verket är jorden. I begravningsritualen sägs ju:

”Av jord är du kommen, jord skall du åter varda.”

Vi är alltså jord och vi äter jord… tänk bara på smaken av ett övermoget svenskt höstäpple eller en rödbeta. Hur är smaken? Jo, jordig! Är vi alltså ”jordgubbar”? Å andra sidan, vad spelar kroppen för roll? Kan vi inte bara njuta av att leva och betrakta livet som en helig gåva? Ta till oss det goda, välja att göra så mycket roligt som möjligt samt försöka uppföra sig så hyggligt vi kan mot våra medmänniskor. Visst är dessa mål goda nog, eller?

Det är visserligen en djup insikt, att vi är uppbyggda av markens beståndsdelar men själen då, var kommer den in? Existerar alltså tre poler i en människas liv: jordens mineraler som bygger upp kroppen, planetens yta för att leva det korta livet på och himmelen som själens hemvist?

Inte heller tacksamheten över livets gåva är så lätt att komma överens med. Allt liv är visserligen mig heligt och gör att jag inte gärna dödar ens en fluga men ska man som människa vara tacksam även för allt lidande och elände? Svåra frågor att brottas med, frågor som vi nog aldrig får något bra svar på. Till och med de lärde rådbråkar sina geniknölar med problematiken och kallade motsättningen Teodicéproblemet – hur kan Gud vara både fullkomligt god och allsmäktig – när det samtidigt finns ondska och smärta.

Men min personliga tacksamhet sträcker sig så långt att jag alltid försökte tacka min skapare, vem det nu än är, tre gånger per dag. Visserligen rationaliseras ibland tackandet och slås ihop till en enda gång, men i alla fall. Det är inte så mycket en religiös övertygelse, utan en vördnad för det stora ”Alltet”. De religioner som påbjuder bön regelbundet har alltså en poäng – vi behöver nämligen dagligen påminna oss själva att vara tacksamma och vördnadsfulla inför det dyrbaraste som finns, nämligen livet självt.

Kommentarer

Kommentera artikeln!

Tyck till! Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Du behöver logga in med bank-id för att kommentera. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och Torslanda-Öckerötidningen förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

Mer från ledare/krönika

Du-reformen

Den alltid lika intressante Fredrik Lindströms populärhistoriska tv-serie Tänk om, som…

När hjärtat hittat hem

För några veckor sedan fick ett klipp stor spridning på…

Vatten, vatten… bara vanligt vatten

Vi som växte upp i 50- och 60-talets Sverige minns…

Nog var det en blöt brittisk sommar som precis passerade förbi

Jag har använt begreppet brittsommar helt fel under hela mitt…

Senaste nytt

Minst två projekt pausas i Skra Bro

Exploateringsförvaltningen i Göteborgs Stad har tecknat ett avtal med Alhem…

”Det finns en docka för alla”

Anette Larsson hade med sig ett drygt fyrtiotal handvirkade dockor…

Björkös räddningstjänst kämpar för att lyckas rekrytera

En regnig förmiddag med bara några dagar kvar till hummerpremiären…

Öckerös företagsklimat tappar

Svenskt näringsliv presenterar varje år Sveriges samtliga kommuners lokala företagsklimat.…

Passagerarfärja tappade styrförmågan

Med avgångstid 11.49 från Kalvsunds färjeläge och ankomsttid 11.50 på…

Torslandaskolan svenska pionjärer inom AI i undervisningen

I november förra året, när AI-verktyget ChatGPT gjordes tillgängligt för…

Du-reformen

Den alltid lika intressante Fredrik Lindströms populärhistoriska tv-serie Tänk om, som…

1 780 000 kronor till Världens Barn på en enda kväll

Roger stod själv i dörren och hälsade alla gäster välkomna…

Ett liv bland palmer

Nej, man behöver inte ta sig till Rivieran för att…

Nu är bygget av batterifabriken i gång

Nu startar formellt byggandet av den batterifabrik som ska leda…

Avstängd fotbollsplan skapar missnöje

Under ett vårdnadshavarmöte på skolan i förra veckan diskuterades frågan…

Ny deckare i vår närmiljö

Efter golfrundan på Vinga golfklubb i Torslanda saknar Örjan Lundberg…

Hundmat på musslor på väg mot draknästet

Alexander Evjenth och Johan Cederloo står bakom företaget Glufs som…

Mattias vinner Rally-SM

Rallyföraren Mattias Adielsson säkrade förra lördagen SM-guld i rally tillsammans…

Försvunnen kvinna funnen i Hjuvik

En kvinna i 76-årsåldern som tillfälligt var på besök i…

Pendlare lämnas kvar på hållplatsen

På Facebooksidan Grannar i Torslanda vittnar många Torslandabor om överfulla…

Arkitekten som har satt sin prägel på samhället

Vi tar en tur från Bengts hem på Hönö Klåva…

Volvomotet klart den 27 september

Trafikverket bygger om den södra delen av Hisingsleden, på sträckan…

Akelius dubblar Öckerös insamling till Världens Barn

 – ”Öckerö ger mer” är en dubbelbottnad slogan jag gillar…

När hjärtat hittat hem

För några veckor sedan fick ett klipp stor spridning på…

Passagerarfärjan Polstjernan driver utanför Björkö – motorhaveri

Vid lunchtid råkade passagerarfärjan Polstjernan ut för motorhaveri när den…

Extra polisbevakning efter mopedrån

I veckan meddelande Hisingspolisen att det skett en ökning av…

Så mycket fick grannen för sin bostad

Torslanda Södra Fyrljusvägen 32 19 500 000 Klippfyrsvägen 9A 19…

Gapet mellan grannar växer

En rapport från Svensk Fastighetsförmedling, som baseras på en undersökning…

Höstfest på Björlandaskolan

I förra veckan bjöd Björlandaskolans föräldraförening (B-FF) tillsammans med Björlandaskolan…