I mars 2018 publicerade webpublikationen The Science Post en artikel med rubriken ”Studie: 70 procent av Facebook-användarna läser bara rubriken på vetenskapliga artiklar innan de delar”. Artikeln innehöll bara den nämnda rubriken och en kort ingress som beskrev samma information som gavs i rubriken, två gånger om. Resten av artikeln bestod bara av otydbart nonsens på latin.
Artikeln har till dags dato delats över 193 000 gånger.
Nu ska man ha i bakhuvudet att The Science Post är en satirsida. De publicerar falska vetenskapsnyheter för komisk effekt. Något som var ganska underhållande fram tills för några år sedan. När jag går in på The Science Post idag är rubrikerna och artiklarna fortfarande dråpliga, men skrattet fastnar i halsen.
Idag framstår de fejkade artiklarna med sina vansinniga rubriker inte alls längre som långsökta skämt. De är visserligen ännu mer extrema och uppenbart felaktiga än för några år sedan. Det är bara det att det är så här det ser ut i många sociala medie-flöden. Det är precis sådant här många människor har börjat tro på.
Vissa vill göra gällande att konspirationsteorier och desinformation har fått ett enormt uppsving under den pågående pandemin, och utan att ha läst någon forskning om huruvida det stämmer, så är det enkelt att konstatera att konspirationsteorierna kring omständigheterna kring pandemin och vaccinet är enormt spridda.
Även om inte alla sväljer de vildaste teorierna med hull och hår, så bidrar de till att skapa en enorm förvirring.
En av de absolut största utmaningar som världen står inför är att komma tillrätta med den våg av desinformation som under det senaste decenniet växt från en storm till en tsunami. Det finns psykologiska förklaringar till varför konspirationsteorier lockar människor och varför de är smittsamma, men en ännu otäckare förklaring är att det finns människor som tjänar på att vi inte längre har några gemensamma fakta och att konflikter ständigt pyr.
Att ”söndra och härska” är inget nytt fenomen. Ibland tillskrivs strategins uppkomst Julius Caesar under romarriket. En annan känd förespråkare för det sättet att regera var Niccolo Machiavelli (1469-1527). Utan att nämna namn eller peka i särskilda väderstreck kan vi konstatera att tillvägagångssättet lever kvar in i vår tid, och det har fått vind i seglen av internet – verktyget som många trodde skulle koppla samman människor i en gemensam verklighet när alla uppkopplade, oavsett bakgrund, fick tillgång till korrekt information, men som hittills till största del tycks ha bidragit till förvirring, ilska och att bilder på söta djur sprids som löpeldar.
