Vi kan inte ta vår demokrati och mänskliga fri- och rättigheter för allom givna. En tänkare har beskrivit det på följande vis: ”Demokrati är ingen rättighet, det är en skyldighet.” Vilket i sin tur innebär att alla vi som lever och bor här i landet måste ta vårt ansvar i händelse av kris.
I ett uttalande för en tid sedan påpekar Sveriges statsminister, Magdalena Andersson, att allt fler unga svenskar kommer på sikt behöva bereda sig på att göra värnplikt och bidra till det militära försvaret.
Uttalandet får väl ses som ett tecken på att landets ledning är oroad. Hon nämnde också att det även handlade om det civila försvaret. För vi har en så kallad totalförsvarsplikt, något som många inte tänker på.
Hur fungerar då den svenska totalförsvarsplikten och vad är skillnaden mellan civilplikt, värnplikt och allmän tjänsteplikt?
Så här är det: Alla svenska medborgare och alla som är bosatta i Sverige, i åldersspannet mellan 16 och 70 år, omfattas av totalförsvarsplikten. Den består av tre delar, egentligen civilplikt, som är vilande och som man tidigare använde sig av för att exempelvis utbilda brandmän.
Nu vill emellertid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, återaktivera civilplikten eftersom man sett ett behov i samband med kriget i Ukraina. Regeringen kommer därför att se över frågan senare i år.
Det andra benet som totalförsvarsplikten vilar på är värnplikten. Vilket innebär att man blir uttagen att mönstra, man blir utbildad och efter genomgången utbildning blir man krigsplacerad i någon av de militära förband som Försvarsmakten har.
Den tredje plikten är den allmänna tjänsteplikten och det är någonting som regeringen kan använda sig av om det blir förhöjd beredskap i Sverige. Då kan regeringen bestämma sig för att nu behöver vi ha olika kompetenser som bidrar till totalförsvaret. Då kan man antingen vara kvar på det arbete som man bedriver till vardags, därför att man behövs där, eller att man går in i ett avtal som man då har med någon frivilligorganisation.
En annan variant är att regeringen säger är att de här kompetenserna behöver vi ha just nu. Det kan handla om praktiska saker, som att stötta räddningstjänsten med att exempelvis bära och gräva vid behov. Men det kan också vara så att vi behöver till exempel chaufförer av olika slag och då kan de bli uttagna.
Om du är inkallad i någon av de här plikterna, framför allt när det gäller värnplikten och du har gjort din värnplikt, du är krigsplacerad och du blir inkallad, då begår du ett brott om du avviker ifrån landet.
