”Vad är Torslandas själ?”
Det ringde en läsare. Hon lyfte frågor kring Torslandas historia och arv. Hon upplevde att de sakerna inte värdesattes tillräckligt mycket i stadsplaneringen, men kanske inte heller av många av oss som bor i Torslanda.
Det var ett mycket intressant samtal och vi diskuterade vad det kommer sig att Torslandaborna möjligen inte känner sig lika ”historiskt förankrade” i sin hembygd som exempelvis Öckerö kommuns invånare ofta gör.
Läsaren som ringde menade att det var av yttersta vikt att Göteborgs Stad värnar om den kulturhistoria vi har här i Torslanda, när stadsdelen efter vad allt tyder på, fortsätter att exploateras och byggas ut i hög takt.
Torslanda, ja. Själva ortsnamnet och diverse platser vittnar om ett särpräglat historiskt arv. Det är fornlämningar, runor och stenar i var och vartannat gatunamn. Vi har förstås den unika hällmålningen i Tumlehed som krona på verket. Under förra året daterades den av forskare vid Göteborgs universitet till att ha sitt ursprung under sen stenålder, det vill säga någon gång mellan 4 200–2 500 år FÖRE vår tideräkning. Svindlande långt tillbaka i tiden.
Sedan har vi förstås Torslanda kyrka med (förmodade) anor från 1100-talet. Västra Hisings härad (även kallat Norska Hisingen) som innefattade bland annat både Torslanda och Björlanda blev förresten svenskt först 1658, det vill säga 37 år efter att Göteborg formellt grundades.
Men sedan blir det, och jag vet att Urban och hembygdsföreningen inte kommer att gilla min mycket grova generalisering nu, lite knivigare att pinpointa de fullständigt unika platserna fram till dess att Torslanda flyghamn och Volvo Torslandaverken uppförs.
Men självklart finns det ett Torslanda att värna om och vurma för mellan freden i Roskilde och vad vi nästan får lov att kalla modern tid.
Men vad är det? Vilka platser glömmer vi Torslandabor av att vara stolta över? Vilka behöver restaureras eller åtminstone märkas ut?
Vad är Torslandas själ, som telefonören undrade, och vad gör vi för att bevara den?
