Alla pratar om vädret men ingen gör något åt det! Ja, så brukar det låta och det gäller väl för ”ekorrhjulet” också. Häromdagen träffade jag en vän som verkligen har hoppat av detta omtalade hjul och som njuter av livet i fulla drag.
– Åh, Herregud! Ja, vad gör jag? Jag har inget att göra på förmiddagen och på eftermiddagen slappar jag. Haha! Andra dagar kan vara helt fullproppade med saker som jag gillar att göra.
Ja, så löd svaret när jag frågade vad kompisen sysslar med nu för tiden.
Och visst låter ett sådant liv attraktivt men få vågar släppa taget.
– Det gäller att leva nu, inte sedan, eftersom vi inte har en aning om vad som händer i morgon. Ställ dig frågan: Hur vill du ha det? Var inte rädd utan bli regissören i ditt eget liv. Vänta inte, gör det, sa vännen som arbetar mindre än halvtid och resten av tiden bara har det bra.
Ja, det är många som avundas min bekant, levnadskonstnären, för vem vill inte leva ett liv i sus och dus? Eller åtminstone bestämma över sitt eget liv och sin egen tid.
– Nu vill jag bara göra positiva saker så det är bara att släppa taget, påpekade min bekant.
Naturligtvis blev jag nyfiken på hur den här människan hade gjort för att få ekonomin att gå ihop.
– Jag tänkte på vilka utgifter man kan göra sig av med och så sparar jag på saker som man kan göra nya grejer av. Man får alltså ställa sig frågan vad man behöver och så får man hålla koll på pengarna. Vad kan man välja bort för att få friheten att göra vad jag vill?
Spänningsmoment saknas naturligtvis inte och det är när räkningarna ska betalas.
– Ja, det är spännande! Det blir ju adrenalinpåslag varje gång. Men hittills har det gått och jag tänker våga, vinn. Vad kan väl hända? I grund och botten behöver man inte så mycket. Jag har ändå en bil och bor i ett litet hus.
– Vad är då lyx för dig? frågade jag.
– Att sitta på altanen och bara njuta. Att sitta i sängen med en kopp kaffe i handen. Att få vara uppe på kvällen så länge jag vill eftersom jag inte måste upp i svinottan… och framför allt friheten.
Den stränga Lutherska moralen, som vi sammanfattar i orden ”ora et labora” (be och arbeta) passar inte alla – kanske inte en enda kotte!
