Offentlighetsprincipen är central i den svenska rättsordningen. Den innebär att företrädare för media, men även privatpersoner, har rätt till in syn i och tillgång till statens och kommuners verksamheter.
I Sverige är det oerhört enkelt att ta reda på information om andra människor. Att exempelvis ta reda på om någon är dömd för brott, eller om någon har vapenlicens, tar ett par minuter.
När det gäller insynen i kommunal verksamhet är det något svårare, trots offentlighetsprincipen. Du måste i många fall veta exakt vad du ska fråga om för att få rätt information. Att hitta rätt ingångsport kan också vara snårigt.
En myndighet måste lämna någon form av svar på en förfrågan. Om myndigheten inte kan svara på frågan ska myndigheten meddela frågeställaren det. Alla svar ska lämnas så snabbt som möjligt. Myndigheten ska också organisera sin verksamhet så att ett svar inte dröjer alltför lång tid.
Även om det inte finns några exakta regler för hur snabbt exempelvis en kommun ska återkoppla, utöver angivelsen ”skyndsamt”, så kan det förekomma lokala riktlinjer.
Ystad kommun tillskrev 2017 sin förbättrade position i näringslivsrankningen att man jobbat aktivt med enkelheten och snabbheten som företag får svar från kommunen. Den sydsvenska kommunen gick då ut och garanterade återkoppling inom 24 timmar.
Offentlighetsprincipen innebär inte bara att var och en ska ha tillgång till allmänna handlingar, den kommer även till uttryck på andra sätt i Sveriges grundlagar. Exempelvis genom rätten till yttrandefrihet och medlarfrihet för tjänstemän, det vill säga att offentliga tjänstemän ska kunna lämna ut allmänna uppgifter till exempelvis media utan att drabbas av repressalier.
Torslanda-Öckerötidningens utgivningsområde utgörs, som ni läsare förstås vet, av Öckerö kommun med sina drygt 13 000 invånare och en ”liten” del (cirka 23 000 invånare) av det stora Göteborgs Stad.
Sedan stadsdelsnämnderna avskaffades i Göteborg har förvaltningar centraliserats. Det har gjort det svårare för oss på tidningen att ha örat mot rälsen och veta ”vad som är på gång” i Torslanda. Men vi har också nåtts av vittnesmål från näringsidkare i Torslanda som inte längre känner sig informerade eller vet hur ärenden bereds. Den förre (och siste?) stadsdelsdirektören i Västra Hisingen – Sergio Garay – lanserade ett så kallat advisory board i stadsdelen där bland annat företrädare för stadsdelen, myndigheter, föringslivet och näringslivet diskuterade lokala frågor. Den verksamheten är saknad. Det vittnar flera aktörer om.
Intresset för vad som händer lokalt förblir viktigt i en globaliserad värld där information om vad som händer på andra sidan jordklotet bara är några klick bort. Därför måste vi värna offentlighetsprincipen, precis som alla våra andra demokratiska rättigheter. I synnerhet när omvärldsläget är kaotiskt.
