Så här i efterdyningarna av valet kan det vara intressant att nämna något om en bortglömd men viktig politiker.
I en valpamflett läste jag följande mening, om hur kaotiskt mycket har blivit i konungariket Sverige, och jag citerar: ”Problemen skapas av dålig politik, som skapas av dåliga politiker. Det var knappast politiker som en gång gjorde Sverige bra, men det var definitivt politiker som gjorde Sverige dåligt.”
Ja, jag vet inte om jag helt och hållet håller med. I nutid kan uttalandet säkert ha sin bäring men om vi blickar tillbaka i tiden fanns det en och annan intressant politiker som hade landet och allmänhetens bästa för ögonen.
Har ni hört talas om Johan August Gripenstedt (1848–1856)? Jaså, inte! Ja, han börjar väl bli lite bortglömd, ändå är han en väsentlig pusselbit i förståelsen av varför vårt land har blivit som det blivit. Vi glömmer lätt att det moderna Sverige är en exempellös framgångssaga. På drygt hundra år förvandlades en fattig, outbildad och smutsig nation i Europas utkant till ett av världens rikaste och mest välfungerande länder – det riktigt stora språnget kom efter andra världskrigets slut, det vill säga på 70 år. Det är också lätt att glömma att ”lyftet” inte kommit gratis utan är resultatet av arbetares, bönders, politikers, företagares … Ja, allas hårda arbete. Apropå detta skrev läkaren och skribenten Benjamin Kalischer Wellander följande:
”Sverige är således inte bara ett högtillitssamhälle där kompromisser mellan arbetarklass och borgarklass möjliggjort välfärdsstaten – Sverige är ett land som på närmast magiskt sätt fått humlan att flyga.”
I samband med någon av de senaste somrarnas semesterutflykter stannade jag till vid Nynäs slott. Jag kände visserligen till Gripenstedt sedan tidigare men visste inte att det var här han hade bott. Om Johan August Gripenstedt har sagts: ”Det var hans ekonomiska framsynthet och Per-Albins fördelningspolitik som lade grunden till Sverige ekonomiska framgångssaga.”
Vem var då denne Johan August Gripenstedt? Det militära, juridiken och politiken – var några av hans verksamhetsfält. Under perioden 1856–1866 var han finansminister och kunde från den posten aktivt verka för en snabb utbyggnad av järnvägens stambanenät med kapital upplånat utomlands. Därmed ökade möjligheten att transportera varor.
Gripenstedt lyckades även få riksdagen att sakta men säkert avskaffa tullar och minska tullsatser; bland annat infördes frihandel för spannmål. År 1860 hade Frankrike och Storbritannien ingått ett handelsavtal, vilket innebar att tullsänkningar som beviljades något land automatiskt beviljades de andra. När fler länder anslöt sig sänktes tullarna för alla, och tullmurarna föll hastigt. Gripenstedt ivrade för att Sverige skulle ansluta sig. Detta innebar tullsänkningar på textilier, hantverk, fabriksvaror, kemiska produkter och lyxvaror. Rader av låga tullsatser låstes fast så att de inte gick att höja. Det ”gripenstedtska system” förändrade Sveriges handelspolitik och inledde vår frihandelstradition.
Vid denna tid hände något annat viktigt. År 1846 blev det, såvida platsen låg mer än tre mil från en stad, tillåtet att öppna handelsbod i Sverige. Och år 1864, under Gripenstedts tid som finansminister, försvann också begränsningen på etablering innanför tremilsradien och därmed tog handeln ordentlig fart.
Vår samhällsmodell har som synes steg för steg byggts upp, inte minst tack vare politiska visionärer.
Som en utvikning kan nämnas att i vårt närområde fanns Sveriges äldsta manuella lanthandel. Bäcks lanthandel startades 1866 och lades ned 2018. Den låg på vägen mellan Kungälv och Lilla Edet. Någon som minns den?
