Jodå, visst finns det berömda män från norra Bohuslän. En del av dem har till och med fått en minnessten rest över sig.
Jodå, visst finns det berömda män från norra Bohuslän. En del av dem har till och med fått en minnessten rest över sig.
I turistindustrikretsar talar man sedan länge om att förlänga säsongen. Eftersom vädret fortfarande medger upptäcktsutflykter i närområdet följer några tips på en bildnings- och upptäcktsresa med utgångspunkt i de minnesstenar som finns resta här och där i landskapet.
Bohuslän är rikt på vackra och minnesrika trakter, som ännu inte upptäckts av den turistande allmänheten. Till dem vill jag räkna Sörbygden samt trakterna kring den idylliska Kärnsjön. Men även Bullarebygden är ganska litet besökt, speciellt i betraktande av att området är så naturskönt och rikt på gamla minnen.
Sörbygden ligger nordnordost om Munkedal och gränsar till Dalsland i öster. I väster ligger natursköna Kynnefjäll. Bygden har en gammal historia. I Sörbo kröntes exempelvis Sverre till Norges konung år 1177. Sverres saga och den isländska handskriften Flatöboken beskriver hur 300 män höll ting där och valde en okänd ung man, Sverre från Färöarna, till kung. En minnessten över händelsen finns vid den gamla kungsgården och gästgiveriet på Sörbo.
Strax söder om Hällevadsholm finns en liten ruin, resterna av Thomas Thorilds fäderneshem. Här, vid hållplatsen Blåsopp, finns en minnessten rest över platsens store son. Ni vet han som sa: Tänka fritt är stort – men tänka rätt är större.
Länsväg 165 går i syd-nordlig riktning genom de inre delarna av Bohuslän. Ett bra ställe att påbörja resan är från Hällevadsholm och fortsätta förbi den norska gränsen och komma fram i Halden. Väg 165 (tillsammans med fylkesvei 220 till Halden) kallas även Blågröna vägen. Namnet används framför allt i marknadsföring av området i turismsammanhang, där vägen framställs som klart sevärd.
Ett stycke från Hällevadsholm finns en rest sten över professor Anton Julius ”Ajax” Carlson (1875-1956). Hans främsta arbeten handlar om blodomloppet, hjärtats nerver, sköldskörteln, bisköldkörteln samt framför allt hungerns fysiologi och magsaftavsöndringen.
Anton kom från enkla förhållanden. Fadern dog tidigt och barnen tvingades ut i arbete. Vid 7 års ålder hyrdes Anton Julius ut till grannbonden som getherde och stora delar av barndomen ägnades åt att valla får eller getter. År 1891 flyttade han till Chicago, där hans broder var snickare. Anton försörjde sig även han som snickare medan han läste kvällskurser. Efter studierna fortsatte han vid universitet.
Utanför Hovenäset lät fornminnesföreningen Vikarvet 1941 sätta upp den minnessten som står på berget ovanför bron och beskriver den dramatiska händelsen då den lokale fylkeskungen Tryggve Olavson gick in i ett bakhåll och blev mördad:
”Stenen minner om
sägnens
Borgebratta
Soteättens fäste
I ynglingaättlingars hand
hölls borgen av
Olav Tryggvasons fader
Tryggve Olavson
svekfullt överfallen
och dräpt år 968”
Tryggve var kung över området och ättling till Harald Hårfagre.
I boken ”Norsk biografisk leksikon” får man veta detta om Tryggve Olavson:
”Eirikssønnene skulle ha lokket Tryggve i en felle: De lot som om de ville ha ham med på vikingferd, men hugde ham ned da han møtte opp. Imidlertid gjengir en av de eldre sagaene (Ágrip) i tillegg en annen forklaring på Tryggves død: Han skulle ha blitt drept av bøndene på et ting fordi han var en hardstyrer; det heter videre at “noen” sier det ene og “noen” det andre. Begge forklaringer kan være like sikre – eller usikre.
Alle sagaene oppgir Sotenäs i Båhuslen som stedet hvor Eirikssønnene drepte Tryggve. Den døde kongen skal så ha blitt hauglagt på Tryggö (like nord for nåværende Kungshamn). Her finnes en gravrøys, som imidlertid er langt eldre”.
