Nej, det var inte roligt det här. Ändå vet vi att pandemier slår till med 10 – 15 års mellanrum. Väldigt grovt räknat har den senaste skördat drygt 800 000 människoliv runt om i världen, även om det är svåruppskattat, ity att många felkällor finns.
Av ren slump fick jag en pratstund med en coronaexpert, verksam vid ett av landets större sjukhus, i somras och han berättade lite om virusets speciella egenheter och så sa han detta:
”Varje år dör här i landet mellan 2000 – 5000 av ’vanlig’ influensa, så den här ligger inte så långt utanför marginalen.”
Ser vi internationellt finns andra stora dräpare. Årligen dör uppemot två miljoner människor till följd av HIV. De flesta är unga och en femtedel av dem är barn.
Malariaparasiten tar kål på 700 000 varje år, varav de flesta är under fem års ålder. Barnsjukdomar som mässling, och liknande, skulle också skörda stora offer om vi inte hade omfattande vaccinationsprogram.
För en tid sedan var jag på en av kyrkogårdarna hemmavid. Där låg släktingar på såväl mors som fars sida. Farmors far dog i ”spanskan” 1918, hon var då 10 år gammal. Farmor berättade en gång för mig att han hade fått fel dos av medicinen. Vad för slags botemedel de då hade vet jag emellertid ej. När familjeförsörjaren var borta föll lotten på de två pojkarna, Axel och Sigfrid, att ta över den fallne faderns mantel. Men de båda strök med fyra år senare så inom loppet av ett år står familjen, nu bestående av mamman och fyra döttrar, än en gång utan försörjare! Och hon var inte ensam att befinna sig i ett prekärt läge. Spanska sjukan sägs ha dödat någonstans mellan 50 och 100 miljoner människor, vilket motsvarade 2 procent av hela den dåvarande populationen.
Före vaccinet var smittkopporna ett rejält hot. Beräkningar ger vid handen att enbart under 1900-talet har åtminstone 300 miljoner dött i smittkoppor, till det kommer ett stort antal som blivit blinda, döva, vanställda, eller har fått andra komplikationer. Men viruset finns sedan 1980 inte längre i vilt tillstånd utan endast i laboratorier.
Men värst av alla hittills kända människodräpare är pesten, digerdöden kallad, som vid utbrottet åren runt 1350 tog någonstans mellan en fjärdedel och en tredjedel av Europas befolkning. Ja, vissa hävdar att bortemot halva världsdelens population strök med.
Vid ett tillfälle var jag på en föreläsning med historieprofessorn Dick Harrison när han pratade om just svarta döden.
”Ju mer vi forskar om den, desto högre dödstal hittar vi.”
Och apropå pandemier sa han:
”Frågan är inte om de kommer, utan när!”
