Den 1 juni i år föreslår Sveriges regering att matkravet ska slopas. Matkravet innebär att verksamheter som vill servera alkohol måste ha ett eget kök och kunna erbjuda mat till sina gäster. Dessutom finns bestämmelser kring sittplatser, bordsservering och barens yta i relation till lokalen.
I lagrådsremissen föreslogs nyligen att kravet på matservering och eget kök vid serveringstillstånd ska tas bort.
Vilka som glada över den föreslagna lagändringen är inte svårt att räkna ut. Det är till exempel småbryggerier, vinimportörer och andra som nu plötsligt kommer kunna ansöka om serveringstillstånd, utan att behöva bemanna upp ett kostsamt restaurangkök och erbjuda ett urval av maträtter till sina gäster.
Vilka som inte är lika nöjda är lika enkelt att lista ut. Det är, i huvudsak, Sveriges inflytelserika nykterhetsrörelse, och institutioner som säger sig främja folkhälsan.
Syftet med matkravet, sedan det instiftades i mitten 1900-talet, är att minska berusningsgraden hos kroggästerna.
Men som alla som någonsin besökt en svensk bar eller krog vet, finns det inget krav på att gästerna måste beställa eller äta någon mat. (Tidigare kunde man beställa in en så kallad vandringsmacka för att få beställa en enhet alkohol, den skickades sedan ut i köket för att komma ut igen när någon annan kund beställde en alkoholhaltig dryck.)
Matkravet kan, om man vill, ses som en del av samma ”sila mygg och svälja elefanter”-alkoholpolitik som det faktum att Systembolaget säljer billigt bag-in-box-vin och tar in offerter på extremt billig öl för att konkurrera med gränshandeln, samtidigt som man har stängt på söndagar för folkhälsans skull.
Det göteborgska hantverksbryggeriet Poppels har vid ett par tillfällen marknadsfört drycker tillsammans med maträtter på sociala medier. Inte jättekonstigt, kan tyckas, då de också serverar mat på sina restauranger i Jonsered och centrala Göteborg. Det är dock förbjudet.
För samtidigt som matkravet ställer krav på att krogar måste kunna servera mat, så förbjuder den äktsvenska alkohollagen, genom den så kallade bildregeln, att alkohol och mat kombineras i marknadsföringssyfte.
Summa summarum: På krogen måste du (åtminstone fram till 1 juni) kunna beställa mat för att få beställa en öl, på grund av att det kan minska berusningsgraden.
Men i reklam är mat och öl tillsammans en strikt no-no.
I februari gav Patent- och marknadsöverdomstolen Konsumentverket som stämt Poppels rätt.
Domen slår fast vad som gäller enligt alkohollagen – i reklam som riktas till konsumenter får bilden bara visa själva drycken, råvaror som ingår i den, en enstaka förpackning eller varumärket.
Öl får alltså inte visas ihop med mat, i miljöer eller på bilder från produktionen. Vitet är på 500 000 kronor, vilket innebär att om bryggeriet bryter mot bildregeln kan de tvingas betala en halv miljon kronor.
