Måste man ha en åsikt om Karlatornet? Okej, i så fall väljer jag att gilla det. Skyskrapor var ju trots allt något coolt när jag var ung…
Ni vet Karlatornet. Det där höga huset. Det ligger inte i Torslanda eller Öckerö, och tur är väl det, för då hade det förmodligen väckt ännu mer antipati än vad det redan har gjort.
Normala dagar ser man dock Karlatornet i all sin prakt, eller all sin vulgaritet, beroende på vilken sida av kyrkgången man intar i frågan, från delar av Torslanda. Allra bäst syns vad som ska bli Sveriges högsta hus (Take That, Turning Torso!) förstås uppe vid flygtornet. Kanske inte när jag skriver de här orden, för just nu ligger dimman lika tät över Torslanda som grädden på en semla.
Personligen gillar jag Karlatornet. Och det beror helt enkelt på att jag gillar skyskrapor. Det beror antagligen på att jag är 70-talist. Det känns som om det som idealiserades när jag var ung ofta kretsade kring barrskog, Lillstrumpa och Syster Yster samt obligatorisk längdskidåkning i minusgrader.
Jag tror vissa av oss blev svältfödda på storstadspuls.
Tanken på att arbeta, eller ännu hellre bo, 75 våningar ovan marken i glas och betong tilltalar helt enkelt mig i teorin, i synnerhet om man skulle ha utsikt mot Central Park. Och detta trots att jag egentligen lider av klaustrofobi och således ogillar att åka hiss.
Men man får ta det goda med det onda.
Jag förstår mycket väl att man kan tycka att det känns som om Karlatornet är utslängt i en miljö där det inte riktigt passar in, rakt framför Ramberget och än värre: i ett område där den tidigare briljanta rockklubben Truckstop Alaska var belägen och tvingades stänga. Men jag välkomnar ändå ansatsen. Att göra Göteborg till en modern storstad. Eller: Att man försöker göra Göteborg till en modern storstad, så som moderna storstäder tedde sig när jag var ung.
Jag är väl en retrofuturistisk nostalgiker.
Jag antar att det här med mitt halvhjärtade vurmande för Karltornet är en impopulär åsikt. Men jag är inte dum nog att föra fram åsikten att höga hus (alltså, riktigt höga hus) borde byggas i Torslanda – eller Öckerö.
En ännu mer kontroversiell åsikt som jag har är att jag gillar öl. Det gör kanske många lite till mans, men det är inget man bör affischera med. Har jag fått till mig.
Den här veckan fick Torslanda sitt första kommersiella öl som säljs på Systembolaget. Det bryggs dock i Öckerö kommun. Men namnet och etiketten är hämtat från Torslandas största och kanske enda landmärke, som för övrigt är omnämnt i den här texten. En minst sagt retrofuturisk byggnad. Mer än så talar jag inte om.
