Erk du! Maja du! Var ska vi tat?

Egentligen har jag dyrt och heligt lovat mig själv att aldrig någonsin kommentera samtiden i de här krönikorna. Men på något sätt gör sig verkligheten påmind. Hela tiden, ständigt och jämt. En skjutning här, en sprängning där – en handgranat hit, en bomb dit! Den ”svenska situationen” har blivit så absurd så det är svårt att hitta ord som känns adekvata. Dessutom har brottsligheten ritat om den politiska kartan. Från höger till vänster ropas nu unisont på fler poliser. Röd som blå kräver tuffare tag mot buset. Borgare såväl som socialister pläderar för avskaffande av mängd- och åldersrabatt. Ord som längre straff, fler fängelser … haglar i samtiden. En fråga som dock aldrig tycks ställas är varifrån ”kulorna” ska tas? Var och en kan ju förstå att pengar lär det kosta att ställa till med räfst och rättarting i denna röra. 

Kriminalvården har beräknat att Tidö-partiernas paradigmskifte inom kriminalpolitiken kommer att behöva 33 000 fängelseplatser 2033. I dag kostar Kriminalvården 18 miljarder. År 2033, om alla i Tidö-avtalet föreslagna förändringar inom kriminalvårdens område skulle uppfyllas, kommer budgeten årligen vara 40 miljarder enligt Kriminalvårdens egna beräkningar. Vilket är väldigt mycket pengar.

Det pratas så mycket om legalisering. Snacket går att marijuana inte är värre än alkohol. Att nyttja kokain vid festliga tillfällen kan väl inte vara så himla farligt – se bara på gubbarna i Stones, de har varit stenade i år, … eh, decennier … eh … (snart) sekel. 

Det här till synes oskyldiga testande har emellertid ett pris som en del betalar med sin hälsa och vi alla betalar via skattsedeln. Frågan är om vi är beredda att slanta upp de slantarna? Vi pratar inte småpengar. Ett enda fall, visserligen Sveriges största narkotikamål genom tiderna och en av de största polisutredningarna efter Palmeutredningen, Operation Playa. Där hamnade den totala kostnaden för utredningen och för rättegångarna i Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt uppskattningsvis på cirka 153 miljoner svenska kronor. Jo, du läste rätt: 153 mille! Bara advokatkostnaderna är enorma. De två instanserna uppgick till cirka 36 miljoner kronor. Vad allt skulle man inte fått för de pengarna? Och inte nog med det. Pengar vill arbeta. De borrar in sig i hela samhället och statsapparaten, där de ställer till en oreda vi svenskar knappt kan förstå vidden av.

Vi ska ha så mycket, utan att fatta var saker och ting (läs: pengar) kommer ifrån. Men minns ekonomen Milton Freedmans ord (i min fria översättning): ”Inget är gratis! Allt ska betalas, till sista öret, av någon. Och! Denna någon: är alltid du och jag!” 

För så är det, något Gustav Fröding för övrigt skrev om. Han var visserligen ingen ekonom, utan poet, men har insåg ändå att pengar inte regnar från himlen.

”En plog ska vi ha, en harv ska vi ha

en häst ska vi ha, som kan streta och dra!

En gris ska vi ha att ge skulorna till!

Och ankor och höns kan vi ha, om vi vill

Och kaffe och socker och sovel till mat!

Men, Maja du, Maja du, var ska vi ta’t

Jag är för fattig och du är för lat!

Du går på roten, och jag går på stat!

Erk du! 

Maja du! 

Var ska vi ta’t?”