Årets upplaga av Konstvågen är över. Konstnärerna och hantverkarna representerade ett antal uttrycksformer – från klassiskt måleri till datorsimulerad bildframställning. Emellertid fanns bara några få tecknare bland de 100 deltagarna.
Att rita och skissa är en konstform som tycks ha blivit omodern. Kanhända detta hänger samman med att barn och ungdomar i allt mindre utsträckning läser seriemagasin – och tecknade filmer har mer och mer ersatts av dataanimerade dito. Ändå har några av konsthistoriens giganter, som exempelvis Albrecht Dürer, varit flitiga med sina ritstift. För att inte nämna universalgeniet Leonardo da Vinci, men även andra har utfört storverk med så enkla medel som kolkrita eller penna. Ja, till och med författaren och filosofen Goethe var en driven tecknare. Och i många år höll den svenska konstnären Roj Friberg tecknandets fana högt.
Att rita med en kolbit eller en vanlig blyertspenna kan vid första anblicken verka enkel. Metoden förefaller nog gemene man föga utvecklingsbar eftersom den till synes inte verkar erbjuda någon större variation. Men Roj Friberg använde sig av en raderingsteknik som innebar att han svärtade ett papper med blyerts och sedan med hjälp av renad bensin och topspinnar eller radermaskin suddade bort vissa partier och därigenom fick fram önskat motiv.
Och apropå serier så har vi genom åren haft en rad tecknare av internationell klass. Till exempel har svenska illustratörer ritat för Fantomen och våra serier – som Bamse, Åsa-Nisse, 91:an Karlsson, Kronblom med fler – håller högsta klass.
Eugen Semitjov var en svensk tecknare, rymdexpert och journalist. Mellan åren 1942–1957 tecknade han serien Allan Kämpe. Allan var en pilot som tillsammans med flickvännen kraschlandar i polartrakterna i närheten av en mystisk anläggning. Invånarna i anläggningen räddar flygarna och det visade sig vara en sammanslutning av forskare, den så kallade ”Hjärntrusten”, som från sin hemliga bas verkade för jordens bästa. Den rakryggade Allan Kämpe anslöt sig till dem och började bekämpa ”superskurkar” och andra faror som hotade mänskligheten.
Min personlige favorit, designern Björn Karlströms, vars ritstift har gett oss sportbilar, lastbilar, mopeder, utombordare … var även bra på flygplansritningar.
Till och med animerad film har producerats här i landet. Per Åhlin låg bakom långfilmen Resan till Melonia, baserad på Shakespeares drama Stormen, och långköraren Karl-Bertil Jonssons julafton, vilken bygger på en text av Tage Danielsson.
Några journalister, som Jan-Erik ”Rit-Ola” Garland och Georg Beverloo har använt sina vassa pennor till att kommenterat samtiden i tecknad form. Medan en yngre generation tecknare som Joakim Pirinen ”slagit världen med storm”. Detta tack vare seriefiguren Socker-Conny. Särlingen i skaran är Joakim Lindengrens tecknade alter ego, Kapten Stofil. Denne antihjälte är ”världens främste bakåtsträvare” och en förkämpe inte bara för rättvisa, utan även för hårpomada, portvinsgelé och andra ”stofila fenomen”.
Sååå … nog kan man komma väl så långt med enbart papper och penna.
