Den 13 september hålls val till riksdagen, regioner och kommuner. Men redan från och med den 26 augusti går det att förtidsrösta.
För egen del är det här det fjärde valet som genomförs medan jag har arbetat på Torslanda-(Öckerö)tidningen.
Inför åtminstone de två senaste, 2018 och 2022, har jag skrivit krönikor – och artiklar – om vikten av att verkligen utnyttja sin röst och – oavsett vilken politisk inriktning man ansluter sig till – nödvändigheten i att demokratin och dess principer står starka.
De senaste åren har tidigare starka, och mindre starka, demokratier i vår omvärld prövats hårt. Sådana tendenser finns även i Sverige – men man ska absolut inte överdriva dem.
Sverige rankas alltjämt som världens tredje mest demokratiska land i ansedda The Economists demokratiindex med en poäng på 9,39 av 10 möjliga. Det betyder att landet klassificeras som en så kallad ”fullvärdig demokrati”. I The Economists index rankas särskilt områden som valprocess och pluralism, regeringens funktion, möjlighet till politisk delaktighet, politisk kultur och medborgerliga rättigheter.
I ett annat demokratiindex, från svenska V-Dem Institute och deras Democracy Report 2026 rankas Sverige ännu högre – på plats två i världen. Sverige klassificeras här som en ”liberal demokrati” tack vare starka institutioner och en fungerande rättsstat.
Något sämre, på en femteplats i världen, hamnar vi i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex.
Men det kan, som det heter i sportsammanhang, ”gå snabbt i hockey”. Och tittar vi på länder i vår närhet – både geografiskt och kulturellt – finns flera oroväckande tendenser.
Ovan nämnda V-Dem rapporterade tidigare i år att den genomsnittliga demokratinivån i Europa nu är lägre än vid någon tidpunkt sedan Berlinmurens fall 1989. Bland de länder som försämrats mest under 2025 märks Moldavien och Georgien, men även anmärkningsvärt nog, Storbritannien.
I Storbritanniens fall är det just press- och yttrandefriheten som enligt V-Dems rapport försämrats under senare år. Den befinner sig på sin lägsta nivå på decennier. Landet hade redan tidigare förlorat sin status inom toppkategorin ”liberal demokrati”, och klassas numera som en ”elektoral demokrati”.
Men Storbritannien är långt ifrån ensamt i Europa om att ha en dyster utveckling när det gäller press- och yttrandefrihet. Bland de 44 länder som globalt rör sig mot autokrati, använder tre fjärdedelar av styret mediakontroll som sitt primära verktyg.
Rapporten listar fem nya autokratiserande europeiska länder under 2025: Italien, Kroatien, Slovakien, Slovenien och just Storbritannien.
Sju europeiska länder klassificeras som att de befinner sig i en autokratiseringsprocess: Bland annat Grekland, Ungern och Rumänien.
Men även Portugal, Bulgarien och Cypern är uppsatta på V-Dems ”övervakningslista.”
Att det kan gå extremt fort kan exemplifieras av ett utomeuropeiskt land, nämligen USA: På ett enda år, 2025, sjönk landets demokratiindex med 24 procent. USA:s globala placering föll från plats 24 till plats 51 av 179 länder under förra året.
