Var och en blir salig på sin tro. Jag inbillar mig att det märks särskilt tydligt nu när många av oss gått från att spendera för mycket tid på sociala medier till att spendera alldeles på tok för mycket tid på sociala medier. Teorier, tyckande, antaganden om Coronapandemins anledningar och konsekvenser, saker vi vet väldigt lite om i dagsläget, virvlar runt i en aldrig sinande ström. Förklaringar och syndabockar ska hittas innan vi lyckats utvärdera vad det är vi är med om.
Antropologi är läran om människosläktet och människan som gruppvarelse. Ett av antropologins vanligaste studieområden är människans anpassning till olika livsmiljöer, dels mänskligt liv, beteende och relationer, ofta betraktade utifrån ett socialt eller kulturellt perspektiv.
Internets intåg i våra liv i allmänhet, och sociala medier i synnerhet, har under de senaste 10-20 åren förändrat mycket av de saker som antropologer studerar.
En av de kändaste socialantropologerna hette Margaret Mead (1901-1978). Hon arbetade med vad hon kallade ”tillämpad antropologi”, det vill säga hur antropologiska insikter skulle kunna komma till praktisk nytta. Jag undrar vad Margaret Mead hade haft att säga om det liv vi lever på nätet under 2000-talet?
Det finns en historia om Margaret Mead, det kan lika gärna vara en skröna som en sann berättelse, men den är ganska tänkvärd så jag tänkte dela med mig av den.
Enligt den här historien fick Margaret Mead en gång frågan från en av hennes studenter om vad hon ansåg var det första tecknet på civiliserat leverne i någon forntida kultur. Studenten förväntade sig att Mead skulle svara något i stil med uppkomsten av fiskekrokar, slipstenar eller något annat redskap eller en tidig betydelsefull teknisk landvinning. Men Mead svarade att det första tecknet på civilisation i forntida kulturer var fyndet av ett lårben från en människa som hade brutits men sedan läkt.
Mead menade att ”i det vilda”, betyder ett brutet ben att du dör. Det innebär att du inte kan fly från rovdjur, eller ta dig till ett vattendrag och dricka, eller skaffa föda. Enligt Mead överlever inget vilt djur ett brutet ben tillräckligt länge för benet att läka.
Det läkta människolårbenet betydde alltså att en annan människa hade burit den skadade personen i säkerhet, vårdat, ombesörjt, utfodrat och skyddat den skadade så att han eller hon överlevde. Enligt Mead startade den mänskliga civilisationen på allvar när vi började hjälpa varandra genom svårigheter.