Man ska inte skriva indignerade krönikor om att man åkt på en p-bot. Den här veckans krönika handlar om när jag åkte på en p-bot.
Det kostar pengar att parkera på flera olika ställen i Öckerö numera. Inget konstigt med det, egentligen. Det är dessutom gratis de första två timmarna bara man registrerar sin ankomsttid i appen. Det räcker med andra ord inte med den där högst manuella P-skivan som man fram till nyligen la väl synligt på instrumentbrädan när man besökte kommunen.
Ett par invånare i Öckerö kommun har kontaktat Torslanda-Öckerötidningen och påpekat att det är svårt att parkera om man inte har någon smartphone och således inte kan ladda ner någon av alla femtioelva appar som man behöver som bilist i Sverige numera. Det finns människor som hade föredragit att betala med bankkort, eller kanske ännu hellre mynt, i en klassisk P-automat.
De tiderna är borta. Kontanthantering kostar pengar, är riskutsatt och anses allmänt ”opraktiskt”. Det kan man tycka mycket om – inte minst i tider då dystopiska krisscenarion, överlastningsattacker, sabotage och proxykonflikter hänger som mörka moln över samhället. Vad gör vi den dagen alla digitala betalsystem ligger nere under en längre tid?
Förra helgen tog jag en sväng med familjen till Hönö Klåva för att äta lunch. Jag hade varit där veckan innan i jobbet, och då fungerade det utmärkt att logga in i P-appen och registrera parkeringen på Klåva. När jag avslutade parkeringen i appen kostade det mig noll kronor.
Men förra lördagen ”låg appen nere”. Eller snarare, vi fick felmeddelanden vad vi än försökte göra. Vi provade att registrera vår ankomsttid på två olika smartphones, samt försökte sms-parkera, enligt de instruktioner som gavs på skyltarna som satt uppsatta. Trots att vi sammanlagt försökte omkring tio gånger, på olika telefoner och på olika sätt. Till slut la jag den där gamla P-skivan väl synligt på instrumentbrädan, så som även flera bilar intill också hade gjort, och gick och åt en utmärkt lördagslunch.
Jag tror ni förstår vart den här historien är på väg.
Redan när jag såg den lilla vita bilen med P-bolagets logga på sidan, köra alldeles för fort längs Västra Vägen, när vi gick tillbaka mot bilen, fick jag en olustig känsla i magen.
Nu är det ju inte alla som drabbas av en fullständigt orimlig p-bot som har chansen att gnälla om saken på den här platsen i en lokaltidning. Jag är, antar jag, både priviligierad och – det måste skrivas – oklädsamt självcentrerad här.
Men för alla andra som fick en P-bot på Klåva i lördags när den idiotiska appen inte fungerade vill jag ändå säga: Jag känner er smärta. Det finns en särskild varm plats för företag vars affärsidé går ut på att straffa kunder när deras egen produkt inte fungerar. Så. Nu känns det bättre.