Om vårt älskade landskap vill vi gärna läsa och böcker om Bohuslän finns faktiskt, från medeltid till nutid.
Lite om den rika skatt av böcker som finns från och om landskapet Bohuslän ska här förtäljas.
De äldsta berättelserna från landskapet är de isländska sagorna.
Linnés lärjunge Pehr Kalm företog sin Wäst-Götha och Bahuslänska Resa, förrättad 1742, och berömt har blivit hans omdöme om de ”skallotta klipporna”.
Engelskan Mary Wolstonecraft reste, från Göteborg till Oslo på sent 1700-tal och gav en berättelse från sin häst- och kärratur.
På 1800-talet har vi Emilie Flygare-Carlén som på ett realistiskt sätt skildrar livet här. Hennes skönlitterära verk som Rosen på Tistelön, Ett köpmanshus i skärgården och Enslingen på Johannisskär är intressanta böcker på gammal svenska. Så även Selma Lagerlöfs berättelse Herr Arnes Penningar, som bygger på en sen 1500-talshändelse.
Så är även Selma Lagerlöfs berättelse Herr Arnes Penningar, som bygger på en sen 1500-talshändelse.
I mitten av 1700-talet kommer prästen Johan Oedmans verk Chorographia Bahusiensis och 100 år senare Bohusläns historia och beskrifning av Axel Emanuel Holmberg.
Bohusskalden Fredrik Nycander, verksam på 1900-talets första del, var en av förgrundsgestalterna i bildandet av Vikarvet och Han kom att stå för en betydande litterär produktion, varibland märktes „Ranrikes runor“, berättelser främst ur Bohusläns äldre historia på ett språk som sökte efterbilda det fornsvenska.
Ebba Lindqvist växte upp i Grebbestad och studerade i Uppsala. Hon skriver gripande dikter om kustsamhällena.
Artur Uhrbergs bok om Kusten vid Sotenäs beskriver havets farlighet utanför Soten. Han tar även upp danskarnas skogsskövling av landskapet, något som delvis har format den karga kusten.
Något senare har vi Ernst Lundbergs romaner, som är kul för kustbor att läsa. Han har även skrivit en diktbok, kallad Några strå i vinden.
Evert Taubes bok Strövtåg i Ranrike är fin.
Hovenäsbördige Arne Lundgrens böcker om Gloria Deo och Simson har verklighetsbakgrund.
Och så har vi Inga-Lill Andreassons romaner om Hanna från inlandet som bosätter sig på en ö i skärgården.
Boken Lågor, är ett av landets största skrivprojekt, med medverkande från Sotenäs kommun.
Ur boken Röda granitens rike saxar vi:
” Från Stånge huvud vid Lysekil och upp till Havstenssund, söder om Strömstad, ligger en skärgård och en kust, där den röda graniten är rödare än någon annanstans. De runda hällarna är slipade av inlandsisen och av miljoner års eviga böljegång. Visst finns röd granit på andra ställen i världen, men den är inte exponerad i sådan absolut harmoni och i den unika miljö som norra Bohuslän visar upp.”
– På grund av hur graniten bildades kan den klyvas, det går inte med gnejs, så därför är graniten upphovet till vår stenindustri. I mitten av 1800-talet blev landtransporter allt viktigare och därmed knottbelades vägar över hela värden, sten som kom härifrån, säger Lasse Lundberg, mannen bakom boktexten.
– Här är förutsättningarna för båtliv enastående. Att den Jutiska strömmen stöter på den Baltiska strömmen någonstans utanför Orust eller Tjörn och går norrut, där den möter sötvatten från Glomma och Oslofjorden och därefter viker av så att vattnet strömmar bort mot de engelska öarna, gav förutsättningarna för vår forntida sjöfart, säger han.
– Genom vårt läge, 58 grader norr om ekvatorn, och därmed nästan på samma latitud som Grönland har vi det nordiska ljuset som ger sommaren fler soltimmar än Europa i övrigt. Och att vi kan leva så bra som vi kan här uppe i norr beror på Golfströmmens varma vatten.
Att få tag på den tidiga Bohuslänska historien är dock inte lätt.
– När landskapet blev svenskt forslades arkivmaterialet från Oslo till Köpenhamn. Men fartyget förliste och därmed har vi brister i vår historia, säger Lasse Lundberg.
