Inte en dag för tidigt, men många år för sent, diskuterar regeringen nu en tandvårdsreform för svenska medborgare. Vågar vi hoppas på en reform på samma villkor som övrig sjukvård?
När den fria prissättningen infördes i slutet av 1990-talet var tanken att tandvården skulle bli billigare. Det blev tvärtom. För några år sedan behövde min gamla moster en omfattande översyn av sina tänder. Kalaset gick på 30 000 kronor.
Nu ringde en bekant och berättade att han varit hos tandläkaren och fått en offert som var större än han mäktade med. Kompisen som är egen företagare har inte fått rätsida på sitt liv efter konkursen 2008, då krisen slog till så att han fick gå från hus och hem. Hos tandläkaren passade min vän samtidigt på att fråga vad samma behandling hade gått på om han hade varit nyanländ migrant och fick till svar att då hade det kostat honom 50 kronor per besök, oavsett hur mycket behandlingen i slutänden skulle kosta. Vi har alltså infört en tandvårdsreform i vårt land för andra länders medborgare, men inte för oss själva! Det vill säga, den som hela livet har arbetat och gjort rätt för sig i Sverige har inte samma förmån. (Moster hade jobbat inom konservindustrin sedan hon var 15) Detta har lett till att 1,8 miljoner svenskar avstår tandvård trots behov.
Men! Att inte ta hand om sin tandhälsa kan få flera konsekvenser, inte minst för hjärtat. Forskning har visat att tandlossning kan ha en koppling till ökad risk för hjärtinfarkt. Det känner inte hälften av befolkningen till, enligt en ny Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av Hjärt-Lungfonden och Philips Sonicare. Samtidigt uppger 17 procent av Sveriges befolkning att de avstått tandvård trots behov. Hjärt-Lungfonden skriver med anledning av detta:
”I Sverige lever över två miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Om pågående forskning ytterligare kan bekräfta ett oberoende samband mellan tandlossning och hjärtinfarkt så uppstår möjligheten att förbättra tandhälsan och minska förekomsten av hjärtinfarkt hos befolkningen.”
Personer som avstår regelbundna tandundersökningar riskerar att problem i munhålan inte upptäcks och åtgärdas i tid. Den svenska så kallade PAROKRANK-studien har tidigare visat att det finns ett samband mellan tandlossning och hjärt-kärlsjukdom. Just nu pågår en uppföljning av studien för att ta reda på om tandlossning är en självständig riskfaktor för framtida sjukdom av detta slag.
För att ta reda på allmänhetens kunskap om sambandet mellan tandhälsa och hjärt-kärlsjukdom beställde Hjärt-Lungfonden och Philips Sonicare en Sifo-undersökning i januari 2023, som visar att halva befolkningen inte känner till att det finns ett samband. En av tio uppgav att deras tandläkare eller tandhygienist berättat om sambandet.
– Det är bekymmersamt att många avstår från tandvård eller från att åtgärda sin tandhälsa. Jag känner främst oro för att ekonomiskt utsatta grupper, till exempel arbetslösa, pensionärer och studenter, väljer bort tandvård. Tidigt insatta åtgärder kan förhindra en allvarlig situation som skulle kunna påverka kroppen på fler sätt, säger Anna Norhammar, professor vid Karolinska Institutet och forskare inom tandhälsa och hjärt-kärlsjukdom.
I Folkhälsomyndighetens årsrapport Folkhälsans vänner uppger drygt 17 procent av svenskarna att de avstått från tandvård trots behov. Den vanligaste anledningen till att man inte uppsökt tandvård trots behov var ekonomi. Andra skäl var till exempel tandläkarskräck och tidsbrist.”
Sååå! Vad skulle det då kosta att införa starkt subventionerad tandvård i Sverige även för svenskar? Tandvård, på samma villkor som övrig sjukvård, beräknas kosta 7 miljarder kronor. Småpengar med tanke på att statens nettoförmögenhet stiger med nästan 500 miljarder de närmaste åren, till knappa 2 000 miljarder.
Nu tycks regeringen ha en tandvårdsreform på diskussionsstadiet så jag tar ett snack med min dentist.
– Ingen motsätter sig väl en reform. Frågan är väl bara vad den kommer att täcka, säger han.
