Hotet mot vårt maritima kulturarv

Längs Sveriges kuster görs en viktig del av kulturhistorien levande genom alla de k-märkta fartyg som hålls flytande av ideella krafter. Det resurskrävande fartygsunderhållet är kritiskt för verksamheten och efter en säsong med kraftigt reducerade intäkter hotas nu oersättliga kulturvärden.

Under hösten 2020 skickade Sjöhistoriska museet ut en enkät till ägarna till landets 147 k-märkta fartyg. Frågorna handlade om hur pandemin påverkat verksamheten. Det framgår tydligt att det minskade resandet starkt har påverkat både rederier och föreningar negativt.

– Flera aktörer har tvingats att helt ställa in sin seglation under året, vilket inneburit att antalet passagerare och de intäkter man har av biljettförsäljningen gått ner till noll. Trots det har man ändå utgifter för till exempel kajplatser, ordinarie underhåll och vissa avgifter som innebär ett katastrofalt år ekonomiskt, säger intendent Fredrik Blomqvist på Sjöhistoriska museet.

De k-märkta fartygen är en viktig del av det flytande kulturarvet. De drivs och underhålls av ideella föreningar, rederier och privatpersoner. Bland de ångdrivna fartygen har verksamheten tvingats till avsevärda minskningar. Vaxholmsbolagets fartyg Norrskär och Storskär i Stockholm har inte gått alls under 2020. Samma sak gäller för föreningsägda passagerarfartyget Mariefred (1903) i Stockholm som för första gången sedan fartyget byggdes ställt in den kontinuerliga trafiken helt.

Andra exempel på helt inställd verksamhet är ångarna Trafik (1892) i Hjo och Östersund (1874) i jämtländska Storsjön. Passagerarångaren Bohuslän, byggd 1914 på Eriksbergs Mekaniska Verkstad, är landets största ångmaskindrivna fartyg i reguljär drift. Hon har gått i starkt reducerad trafik – så även ångfartyget Blidösund (1911) i Stockholm. Ångaren Bohuslän är ett av västkustens äldsta fartyg och även om hon gick en del med passagerare förra året tappades i princip 90 procent av intäkterna. Som tur är finns sparade medel att ta av men kassan sinar snabbt om inte passagerartrafiken snart kommer i gång – underhåll och fasta kostnader drar stora pengar, trots att mycket arbete utförs ideellt.

– Enkätsvaren visar att en del av de k-märkta segelfartygen trots allt har kunnat bedriva seglarskoleverksamhet under året, till exempel Ellen (1898) och Constantia (1908) i Stockholm. Samtidigt har bland annat segelfartyget Westkust (1932) på Orust och skonaren Klara Marie (1884) i Skillinge helt ställt in den utåtriktade verksamheten, säger Fredrik Blomqvist.

Rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten och regeringen om att människor ska dra ned på sitt resande får förstås stora konsekvenser för föreningar och rederier.

– Sverige har ett rikt kulturarv med många k-märkta historiska fartyg men när intäkterna från passagerarna uteblir, äventyras grunden för ett långsiktigt bevarande och rapporten visar att vi har anledning att var oroliga för framtiden, säger Mats Djurberg, museichef för Sjöhistoriska museet.

Av enkätsvaren att döma har rederierna kunnat få del av de medel som regering och riksdag ställt till förfogande. Men fartygsägarna anser att ansökningsförfarandet och ersättningsnivåerna lämnar mycket övrigt att önska. Sjöhistoriska museets tolkning är att det är svårt att i detta förfarande ta hänsyn till kulturhistoriska värden i kommersiell trafik.

Göran Hahne, som är skeppare på k-märkta passagerarbåten Soten (byggd 1915), i Smögen har fått en minskning med 66 procent av passagerartalen vilket hotar hela verksamheten.

– Självklart ska alla hjälpa till att hindra smittspridningen, men rederiet behöver hjälp att överleva då man ju i praktiken fått ett verksamhetsförbud, säger han.

Ett kulturarv riskerar alltså att gå under i pandemins kölvatten.

Mer från ledare

Havet blev vårt öde

Eftersom jag är född vid havet kom båtar tidigt in i mitt liv. Vi smågrabbar byggde träbåtar av brädbitar och…

Vi trivs tillsammans

Sedan urminnes tider har vi människor trivts i varandras sällskap. När vi tänker på urmänniskan ser vi för vår inre…

Många ger upp? Men inte vi!

Trots en låg andel cannabisbrukare är den svenska restriktiva hållningen i cannabisfrågan ifrågasatt. I Läkartidningen (2021;118:20112) skärskådas påstådda fördelar och…

I Crewe – där skapas mästerverk

Denna ledare handlar om hur mitt arbete och ett av mina många intressen tagit mig runt i världen och nu…


Senaste nytt

Stort fokus på trafik och säkerhet i medborgarlöftet

Årligen genomförs en enkät där kommunens invånare får framföra sina åsikter. – Detta görs för att få medborgarnas röst om…

Veckans uppdatering

Graferna här till höger visar att vi haft en liten nedgång av nya fall per 10.000 invånare under vecka 13…

Fokusområden framtagna för folkhälsan i Öckerö kommun

Utifrån sammanställningen av den befintliga statistiken av folkhälsoläget i Öckerö kommun har följande områden valts ut som de mest aktuella…

Torslandakorpen redo för seriestart

Det hela började med att Alex och hans kompisgäng spelade på Torslandavallen. Till slut blev det fler och fler som…

Veckans uppdatering

Som den positiva person jag är (eller försöker vara i alla fall) så har jag alltid lagt fokus på det…

Dan och Zlatan utvecklar ungdomsfotbollen i Torslanda

Precis som många barn började Dan och Zlatan sina fotbollskarriärer tidigt. Redan vid 4 års ålder har Zlatan fått berättat…

6,5 km var fjärde timma

Kompisarna Hampus och Albin ville ställa upp på en utmaning för välgörenhet startad av amerikanen David Goggins. De sprang 4x4x48…

Folkhälsoläget i Öckerö kommun

Torslanda-Öckerötidningen har pratat med Johanna Torén, som är folkhälsoutvecklare/social hållbarhet i Öckerö kommun om läget i stort. – Vi har…

Trängselskatt införs för cyklar och spårvagnar

Åtgärden ses som en kompromiss för att möta folkomröstningens krav på att ta bort trängselskatten. Istället sprids kostnaden på alla…

Veckans uppdatering

Förra vecka skrev jag om att antalet nya fall ökade kraftigt här i Västra Götalandsregionen, i Öckerö kommun och stadsdelen…