Erasmus – Europas lärare

Ibland kommer man över en bok som är svår att lägga ifrån sig. Så var fallet när min son för en tid sedan kom förbi med en ”nådig lunta” på drygt 340 sidor och sa: ”Pappa, den här ska du läsa!” Sonen driver ett bokförlag och har därför koll på en del nyutgivning. Nu hade han köpt och läst Nina Burtons bok med den märkliga titeln Gutenberggalaxens nova. En essäberättelse om Erasmus av Rotterdam (c:a 1466-1536), humanismen och 1500-talets medierevolution – det vill säga boktryckarkonstens utveckling i skarven mellan medeltiden och den nya tiden.

Tillfället passade utmärkt. Senaste boken var precis utläst samtidigt som jag i många år har tänkt att sätta mig djupare in i personen Erasmus. Mina kunskaper om honom byggde uteslutande på den undervisning jag fått i den gamla allmänbildande realskolan. Mina erinringar rörde sig om hans humanistiska författarskap, att han kallades Europas lärare och inte minst att han tagit sig namnet Desiderius – Den efterlängtade. Var inte det ett namn så säg!

Erasmus levde i en turbulent tid och sökte förena den kristna tron med antikens bildning. Genom utgivningen av Nya Testamentet grekiska originaltext parallellt med en ny latinsk översättning år 1516 inledde han en ny epok i bibelöversättningens och det vetenskapliga bibelstudiets historia. Verket blev grunden till William Tyndales engelska översättning och Martin Luthers tyska översättning.

Erasmus kom att stifta bekantskap, och i vissa fall inleda en livslång vänskap, med många av de ledande personerna inom konsten och den omvälvande förändring av idévärlden och det religiösa livet som ägde rum i Centraleuropa vid den tiden. Som den flitige brevskrivare han var (skrev uppemot 60 brev om dagen) kom Erasmus att bilda navet i en brevväxling mellan mer än femhundra av samtidens främsta tänkare. Omkring denne renässansmänniska samlades kulturella storheter som Albrecht Dürer, Hans Holbein d.y., Thomas More…

Trots att han hela livet förblev den katolska kyrkan trogen ägnade han stora delar av sitt liv åt att kämpa för kyrkliga reformer. Drygt femton år innan Martin Luther publicerade sina berömda 95 teser formulerade Erasmus en liknande kritik mot den senmedeltida romerska kyrkan. Hans kritik av kyrkliga missförhållanden och religiös förflackning beredde vägen för reformationen men han kom på kant med Martin Luther. Erasmus eftersträvade reformer inom kyrkan – inte en splittring av den.

Har då hans tankar någon relevans i dag? Absolut! Erasmus betonar exempelvis att man inte ska vara rädd för att ha en avvikande ståndpunkt. Att kunna motsätta sig massans agerande och åsikter, var viktigt för honom.

Så har vi hans Adagia! Boken där han samlade flera tusen antika grekiska och latinska ordspråk, uttryck vi använder än. Tacka honom om du exempelvis känner igen: Tiden läker alla sår, Sov på saken, Slå två flugor i en smäll, Lättare sagt än gjort, Det går inte att lära gamla hundar sitta, Sådan fader sådan son…

Utbytesprogrammet Erasmus är uppkallat efter honom och flera skolor och universitet bär denne intellektuelle gigants namn. Så nog lever han än – Den efterlängtade.

Mer från ledare

Om vikten av ett arbete

Så var sommarsemestern slut för den här gången och nu är det tid att gå tillbaka till jobbet. Jag känner…

Ett mellankommunalt problem kräver en mellankommunal lösning

I förra veckans tidning presenterade vi de fyra alternativ för fast förbindelse mellan Hisingen och Öckerö kommun som Trafikverket och…

Vad är det för fel på folk?

Jag tillhör inte kategorin människor som retar sig på allt och alla. Mest irriterad blir jag på mig själv när…

På jakt efter vår själ

”Vad är Torslandas själ?” Det ringde en läsare. Hon lyfte frågor kring Torslandas historia och arv. Hon upplevde att de…


Senaste nytt

Framtidsplanerna spirar på Lilleby camping

Den 31 juli hade Göteborgs Camping vid Lillebybadet invigning av sina nya lokaler. Nybygget firades med kaffe, tårta och trubadur,…

Skydda din båt under semestern

Under sommarmånaderna juni-augusti förra året anmäldes i snitt tio stölder från båt varjedag. Dessutom stals det dagligen åtta båtar och…

Så ser kommunpolitikerna på utredningsalternativen

Utredningsalternativ 2 (UA2) undersöker möjligheterna att utöka dagens trafiksystem, främst väg 155 genom Hjuvik och färjetrafiken, så att den kan…

”Detta är vårt liv…”

Vi träffas strax efter lunchtid i Kalimeras lokaler i Torslanda. Bugra och Nalan har drivit Kalimera restaurang i cirka 4…

Filmfest i det fria

Mycket har hänt sedan föreningen Lustfyllt Torslanda drog igång sin verksamhet. De har arrangerat konserter, tagit hit kända artister, hållit…

Väglänk som underlättar godstransporter

Vägplanen för Halvors länk omfattar att bygga 1,3 km ny väg och gång- och cykelbana som länkar ihop Hisingsleden med…

Melankolisk livsglädje när Victor Leksell fullängdsdebuterar

Recension: I förra veckan släpptes Torslandasonen Victor Leksells debutalbum ”Fånga mig när jag faller”. 23-åringen från Torslanda har sedan han…

Bakslag för vinterbadare i Sillvik

Som Torslanda-Öckerötidningen tidigare har rapporterat om så har ett så kallat Göteborgsförslag om en vinteröppen bastu i Sillvik kommit i…

Fyra förslag för fast förbindelse presenterade

Torslanda-Öckerötidningen har tagit del av delar av det utredningsmaterial från Trafikverket och WSP som de båda kommunernas presidier informerades om…

Vad är Torslandas själ?

Platser finns det gott om att minnas. Tyvärr finns inte alla platser kvar idag. Fornlämningarna finns till viss del kvar,…