En gång är kanske för lite

I hela mitt vuxna liv – kanske ända sedan tonåren – har jag gillat att läsa recensioner, recensioner av alla de slag. Film, böcker, musik… you name it. Enda problemet är att jag brukar glömma av recensenternas omdömen innan jag kommer till skott och får läst just den eller den boken, sett filmen, lyssnat på musiken alla hyllar… eller vad det nu kan vara. Men ibland, för att inte säga oftast, fattar jag noll när jag har kunnat koppla ihop ett omdöme med min egen erfarenhet. Som till exempel: När alla skulle läsa Sylvia Plath hoppade jag på tåget och läste Glaskupan. Inte såg jag någon gigantisk storhet där, trots att en skrev: ”Att läsa Sylvia Plath är som att slå ut fönsterrutorna stjärnklara kvällar.”

När Linda Skugge lyftes till skyarna, läste jag något av henne, utan att fatta vad som är grejen med ”Skuggis”. Vad jag vill minnas var hon mest arg.

Nobelpristagare, som exempelvis Selma Lagerlöf, Olga Tokatjuk och andra har jag gett mig i kast med. Bra berättat, jo absolut! Men var de så märkvärdiga? Selma skriver om historiska händelser hon hört talas om, likt Herr Arnes Penningar och Jerusalem. Harry Martinssons Aniara imponerade dock storligen på mig.

Och plötsligt en dag för några decennier sedan gick snacket om den mystiska Elena Ferrante så henne fick jag ju också ge en chans. Köpte boken Hennes fantastiska väninna och läste den en semester för några år sedan, dock utan att begripa vad som var grejen. Som tur är finns andra lika förvånade kritiker. Kristoffer Folkhammar skrev nyligen i en av våra kvällstidningar om Ferrantes senaste bok: ”Hur kan en så konstlös prosa så totalt förtrolla läsare över hela världen?”

Ja, det undrar inte bara vän av ordning, utan jag med!

Folkhammar skådar dock ljuset redan i nästa mening: ”Men jag har ryckts med. Den effektiva stilen gifter sig liksom med hur huvudpersonerna, Ferranteflickkvinnorna, alltid har en så tydlig riktning: klättrar uppåt, faller nedåt, räknar ut hur de ska ta sig över uppdykande hinder. Och när hon är bra är hon ju verkligen som en fantastisk väninna: lyhörd för småsakers betydelser, analytisk och örfilshårt krass. Ferrantes paradgren förblir emellertid att gestalta klassresenärens skuld över det den lämnat och skammen över att inte vara fin nog inför det den anlänt till.”

Folkhammar avslutar dock med att påpeka, om den nya boken: ”Man måste uppskatta banaliteten i den.”

Ja, kanske är det den banaliteten jag inte uppskattar. Enda ljuset jag själv skådat i den enda Ferrantebok jag läst var bristen på ljus. Hur våldet ständigt var närvarande i den italienska vardagen, i kulturen, i familjen, i samvaron grannar emellan… spagettihumöret som gör att man slår först och frågar sedan!

Men kanske är det så med författare, som med vad mina kompisar sa till mig när jag ätit sushi för första gången och tyckte anrättningarna smakade bläää.

”En gång? Det räcker inte! Du måste prova flera gånger. Först då blir det gott!”

Mer från ledare

Havet blev vårt öde

Eftersom jag är född vid havet kom båtar tidigt in i mitt liv. Vi smågrabbar byggde träbåtar av brädbitar och…

Vi trivs tillsammans

Sedan urminnes tider har vi människor trivts i varandras sällskap. När vi tänker på urmänniskan ser vi för vår inre…

Många ger upp? Men inte vi!

Trots en låg andel cannabisbrukare är den svenska restriktiva hållningen i cannabisfrågan ifrågasatt. I Läkartidningen (2021;118:20112) skärskådas påstådda fördelar och…

I Crewe – där skapas mästerverk

Denna ledare handlar om hur mitt arbete och ett av mina många intressen tagit mig runt i världen och nu…


Senaste nytt

Stort fokus på trafik och säkerhet i medborgarlöftet

Årligen genomförs en enkät där kommunens invånare får framföra sina åsikter. – Detta görs för att få medborgarnas röst om…

Veckans uppdatering

Graferna här till höger visar att vi haft en liten nedgång av nya fall per 10.000 invånare under vecka 13…

Fokusområden framtagna för folkhälsan i Öckerö kommun

Utifrån sammanställningen av den befintliga statistiken av folkhälsoläget i Öckerö kommun har följande områden valts ut som de mest aktuella…

Torslandakorpen redo för seriestart

Det hela började med att Alex och hans kompisgäng spelade på Torslandavallen. Till slut blev det fler och fler som…

Veckans uppdatering

Som den positiva person jag är (eller försöker vara i alla fall) så har jag alltid lagt fokus på det…

Dan och Zlatan utvecklar ungdomsfotbollen i Torslanda

Precis som många barn började Dan och Zlatan sina fotbollskarriärer tidigt. Redan vid 4 års ålder har Zlatan fått berättat…

6,5 km var fjärde timma

Kompisarna Hampus och Albin ville ställa upp på en utmaning för välgörenhet startad av amerikanen David Goggins. De sprang 4x4x48…

Folkhälsoläget i Öckerö kommun

Torslanda-Öckerötidningen har pratat med Johanna Torén, som är folkhälsoutvecklare/social hållbarhet i Öckerö kommun om läget i stort. – Vi har…

Trängselskatt införs för cyklar och spårvagnar

Åtgärden ses som en kompromiss för att möta folkomröstningens krav på att ta bort trängselskatten. Istället sprids kostnaden på alla…

Veckans uppdatering

Förra vecka skrev jag om att antalet nya fall ökade kraftigt här i Västra Götalandsregionen, i Öckerö kommun och stadsdelen…