Det här trodde ingen!

Ja, nu har väl de flesta av oss deklarerat men jag hoppas att du inte betalade någon landskyld (avrad), denna långlivade tribut avskaffades för drygt åtta decennier sedan.

Att skatter har tagits ut sedan Kristi födelse vet var och en; men att bohusläningar har betalat en medeltida avgift, kallad landskyld, till prästerskapet, Dragsmarks kloster och Trondheims stift ända från medeltid och fram till modern tid kunde knappast någon ana.

– När jag började forska om detta trodde ingen på mig, inte ens på Landsarkivet i Göteborg, säger privatforskaren Gunda Svedung.

I de landskap som en gång i tiden tillhörde Danmark och Norge har vissa gårdar sedan medeltiden betalat en avgift ända fram till 1937, då vårt lands riksdag beslöt att ersätta denna, den så kallade landskylden, med statsmedel.

Bakgrunden till avgiftens uppkomst var nya arvsregler av år 1153, fastställda av Borgartingen 1224. Dessa regler innebar att bönder kunde donera mark till kyrka eller kloster men till slut hade så mycket skänkts bort att bönderna inte längre kunde betala skatt till kronan. Kungen av Danmark påbjöd då att bönderna kunde bruka marken mot ett arrende. Detta fortgick även efter att landskapen Bohuslän, Halland, Skåne och Blekinge blivit svenska. De insamlade medlen gick till prästernas löner och till kyrkobyggnadernas underhåll.

Tanken bakom donationen till kyrkan var att få bli begravd inne i kyrkan, få själamässor lästa och liknande förmåner. Kyrkans motprestationer kunde även bestå i att ge allmosor till de fattiga.

I de södra landskapen kallades avgiften för landgille, i Norge (och därmed i Bohuslän) för landskyld och i Sverige i övrigt för avrad. Alltså, en årlig avgift brukare av annans jord hade att erlägga till jordägaren.

Trots att den medeltida avgiften till kyrkan eller prästerskapet avskaffades 1937 lever ägan Prästäng 1:1 kvar i skatteverkets och lantmäteriets rullor än idag, även om ingen längre vet var fastigheten är belägen!

Varje höst kom fjärdingsmannen till gårdarna och samlade in landskylden i gårdarna. Övergången mellan naturabetalning och pengabetalning för skatt infördes i Bohuslän 1648 men undantag gjordes för landskyld som betalads i malt och smör. Så sent som 1881 hade gårdarna i Lomelanda att betala maltavgiften i pengar, medan avgiften i form av tre skinn och en hud inte hade omvandlats! År 1931 uppgick den årliga prästlandskylden till 4500 kronor. Totalt betalade 148 fastigheter i Göteborg och Bohus län denna avgift. Även kyrkorna fick sin del – 49 kyrkor skulle dela på 171 kronor!

Gunda Svedung berättar om hur hon en gång fick höra talas om landskylden.

– Min farbror, som var bonde, sa att han betalat en avgift till Dragsmarks kloster och till Trondheim, dit Dragsmark hörde, ända fram till 1937.

På Landsarkivet hade de svårt att tro på detta men Gunda fick hjälp av en arkivarie och denne påpekade att om riksdagen avskaffat avgiften finns detta noterat.

Sagt och gjort! Gunda fann vad hon sökte och kunde därmed bekräfta släktingens berättelse. Denna sammanfattas bäst av vad prosten Beckman i Näsinge skriver i en redogörelse över uttaxeringen till Lomelanda kyrko- och skolkassa av år 1889: ”Landskylden utgår från urminnes tider.”

Mer från ledare

Havet blev vårt öde

Eftersom jag är född vid havet kom båtar tidigt in i mitt liv. Vi smågrabbar byggde träbåtar av brädbitar och…

Vi trivs tillsammans

Sedan urminnes tider har vi människor trivts i varandras sällskap. När vi tänker på urmänniskan ser vi för vår inre…

Många ger upp? Men inte vi!

Trots en låg andel cannabisbrukare är den svenska restriktiva hållningen i cannabisfrågan ifrågasatt. I Läkartidningen (2021;118:20112) skärskådas påstådda fördelar och…

I Crewe – där skapas mästerverk

Denna ledare handlar om hur mitt arbete och ett av mina många intressen tagit mig runt i världen och nu…


Senaste nytt

Stort fokus på trafik och säkerhet i medborgarlöftet

Årligen genomförs en enkät där kommunens invånare får framföra sina åsikter. – Detta görs för att få medborgarnas röst om…

Veckans uppdatering

Graferna här till höger visar att vi haft en liten nedgång av nya fall per 10.000 invånare under vecka 13…

Fokusområden framtagna för folkhälsan i Öckerö kommun

Utifrån sammanställningen av den befintliga statistiken av folkhälsoläget i Öckerö kommun har följande områden valts ut som de mest aktuella…

Torslandakorpen redo för seriestart

Det hela började med att Alex och hans kompisgäng spelade på Torslandavallen. Till slut blev det fler och fler som…

Veckans uppdatering

Som den positiva person jag är (eller försöker vara i alla fall) så har jag alltid lagt fokus på det…

Dan och Zlatan utvecklar ungdomsfotbollen i Torslanda

Precis som många barn började Dan och Zlatan sina fotbollskarriärer tidigt. Redan vid 4 års ålder har Zlatan fått berättat…

6,5 km var fjärde timma

Kompisarna Hampus och Albin ville ställa upp på en utmaning för välgörenhet startad av amerikanen David Goggins. De sprang 4x4x48…

Folkhälsoläget i Öckerö kommun

Torslanda-Öckerötidningen har pratat med Johanna Torén, som är folkhälsoutvecklare/social hållbarhet i Öckerö kommun om läget i stort. – Vi har…

Trängselskatt införs för cyklar och spårvagnar

Åtgärden ses som en kompromiss för att möta folkomröstningens krav på att ta bort trängselskatten. Istället sprids kostnaden på alla…

Veckans uppdatering

Förra vecka skrev jag om att antalet nya fall ökade kraftigt här i Västra Götalandsregionen, i Öckerö kommun och stadsdelen…