Det här trodde ingen!

Ja, nu har väl de flesta av oss deklarerat men jag hoppas att du inte betalade någon landskyld (avrad), denna långlivade tribut avskaffades för drygt åtta decennier sedan.

Att skatter har tagits ut sedan Kristi födelse vet var och en; men att bohusläningar har betalat en medeltida avgift, kallad landskyld, till prästerskapet, Dragsmarks kloster och Trondheims stift ända från medeltid och fram till modern tid kunde knappast någon ana.

– När jag började forska om detta trodde ingen på mig, inte ens på Landsarkivet i Göteborg, säger privatforskaren Gunda Svedung.

I de landskap som en gång i tiden tillhörde Danmark och Norge har vissa gårdar sedan medeltiden betalat en avgift ända fram till 1937, då vårt lands riksdag beslöt att ersätta denna, den så kallade landskylden, med statsmedel.

Bakgrunden till avgiftens uppkomst var nya arvsregler av år 1153, fastställda av Borgartingen 1224. Dessa regler innebar att bönder kunde donera mark till kyrka eller kloster men till slut hade så mycket skänkts bort att bönderna inte längre kunde betala skatt till kronan. Kungen av Danmark påbjöd då att bönderna kunde bruka marken mot ett arrende. Detta fortgick även efter att landskapen Bohuslän, Halland, Skåne och Blekinge blivit svenska. De insamlade medlen gick till prästernas löner och till kyrkobyggnadernas underhåll.

Tanken bakom donationen till kyrkan var att få bli begravd inne i kyrkan, få själamässor lästa och liknande förmåner. Kyrkans motprestationer kunde även bestå i att ge allmosor till de fattiga.

I de södra landskapen kallades avgiften för landgille, i Norge (och därmed i Bohuslän) för landskyld och i Sverige i övrigt för avrad. Alltså, en årlig avgift brukare av annans jord hade att erlägga till jordägaren.

Trots att den medeltida avgiften till kyrkan eller prästerskapet avskaffades 1937 lever ägan Prästäng 1:1 kvar i skatteverkets och lantmäteriets rullor än idag, även om ingen längre vet var fastigheten är belägen!

Varje höst kom fjärdingsmannen till gårdarna och samlade in landskylden i gårdarna. Övergången mellan naturabetalning och pengabetalning för skatt infördes i Bohuslän 1648 men undantag gjordes för landskyld som betalads i malt och smör. Så sent som 1881 hade gårdarna i Lomelanda att betala maltavgiften i pengar, medan avgiften i form av tre skinn och en hud inte hade omvandlats! År 1931 uppgick den årliga prästlandskylden till 4500 kronor. Totalt betalade 148 fastigheter i Göteborg och Bohus län denna avgift. Även kyrkorna fick sin del – 49 kyrkor skulle dela på 171 kronor!

Gunda Svedung berättar om hur hon en gång fick höra talas om landskylden.

– Min farbror, som var bonde, sa att han betalat en avgift till Dragsmarks kloster och till Trondheim, dit Dragsmark hörde, ända fram till 1937.

På Landsarkivet hade de svårt att tro på detta men Gunda fick hjälp av en arkivarie och denne påpekade att om riksdagen avskaffat avgiften finns detta noterat.

Sagt och gjort! Gunda fann vad hon sökte och kunde därmed bekräfta släktingens berättelse. Denna sammanfattas bäst av vad prosten Beckman i Näsinge skriver i en redogörelse över uttaxeringen till Lomelanda kyrko- och skolkassa av år 1889: ”Landskylden utgår från urminnes tider.”

Mer från ledare

Om vikten av ett arbete

Så var sommarsemestern slut för den här gången och nu är det tid att gå tillbaka till jobbet. Jag känner…

Ett mellankommunalt problem kräver en mellankommunal lösning

I förra veckans tidning presenterade vi de fyra alternativ för fast förbindelse mellan Hisingen och Öckerö kommun som Trafikverket och…

Vad är det för fel på folk?

Jag tillhör inte kategorin människor som retar sig på allt och alla. Mest irriterad blir jag på mig själv när…

På jakt efter vår själ

”Vad är Torslandas själ?” Det ringde en läsare. Hon lyfte frågor kring Torslandas historia och arv. Hon upplevde att de…


Senaste nytt

Framtidsplanerna spirar på Lilleby camping

Den 31 juli hade Göteborgs Camping vid Lillebybadet invigning av sina nya lokaler. Nybygget firades med kaffe, tårta och trubadur,…

Skydda din båt under semestern

Under sommarmånaderna juni-augusti förra året anmäldes i snitt tio stölder från båt varjedag. Dessutom stals det dagligen åtta båtar och…

Så ser kommunpolitikerna på utredningsalternativen

Utredningsalternativ 2 (UA2) undersöker möjligheterna att utöka dagens trafiksystem, främst väg 155 genom Hjuvik och färjetrafiken, så att den kan…

”Detta är vårt liv…”

Vi träffas strax efter lunchtid i Kalimeras lokaler i Torslanda. Bugra och Nalan har drivit Kalimera restaurang i cirka 4…

Filmfest i det fria

Mycket har hänt sedan föreningen Lustfyllt Torslanda drog igång sin verksamhet. De har arrangerat konserter, tagit hit kända artister, hållit…

Väglänk som underlättar godstransporter

Vägplanen för Halvors länk omfattar att bygga 1,3 km ny väg och gång- och cykelbana som länkar ihop Hisingsleden med…

Melankolisk livsglädje när Victor Leksell fullängdsdebuterar

Recension: I förra veckan släpptes Torslandasonen Victor Leksells debutalbum ”Fånga mig när jag faller”. 23-åringen från Torslanda har sedan han…

Bakslag för vinterbadare i Sillvik

Som Torslanda-Öckerötidningen tidigare har rapporterat om så har ett så kallat Göteborgsförslag om en vinteröppen bastu i Sillvik kommit i…

Fyra förslag för fast förbindelse presenterade

Torslanda-Öckerötidningen har tagit del av delar av det utredningsmaterial från Trafikverket och WSP som de båda kommunernas presidier informerades om…

Vad är Torslandas själ?

Platser finns det gott om att minnas. Tyvärr finns inte alla platser kvar idag. Fornlämningarna finns till viss del kvar,…