https://www.tidningen.se/wp-content/uploads/2019/06/Ledarevinjett-Henrik.jpg

Det är mörka tider

Ledare

Pandemin har gått in på sitt tredje år och en förnimmelse av det kalla kriget drar in över Europa. Det är januari.

https://www.tidningen.se/wp-content/uploads/2019/06/Ledarevinjett-Conny.jpg

Vrak är spännande grejer

Ledare

Vi besöker Vrakmuseet på Djurgården i Stockholm. Det är en del av Vasamuseet och ingår tillsammans med Sjöhistoriska museet, Marinmuseum och Järnvägsmuseet i den statliga myndigheten Statens maritima och transporthistoriska museer.

https://www.tidningen.se/wp-content/uploads/2019/06/Ledarevinjett-Henrik.jpg

Good riddance 2021

Ledare

2021 var inget vidare år för Torslanda-Öckerötidningens Henrik Edberg. Nu blickar han framåt mot ett ”stökigt” 2022, som vanligt med musiken i ryggen – och i hörlurarna.

https://www.tidningen.se/wp-content/uploads/2019/06/Ledarevinjett-Conny.jpg

Med förhoppning om en vit jul

Ledare

Måttlighet är en dygd brukar det sägas. Detta gäller inte minst starka varor. Julen, en av årets stora alkoholkonsumtionshelger, närmar sig. Låt oss hoppas att den blir någorlunda vit – i flera bemärkelser.

https://www.tidningen.se/wp-content/uploads/2019/06/Ledarevinjett-Henrik.jpg

Torslanda under renovering

Ledare

Inom fem år kommer Torslanda med allra största sannolikhet vara mitt uppe i ytterligare en ansiktslyftning. Den största sedan områdena i, och omkring, Amhult började byggas. Flera gånger har vi skrivit om det Program för centrala Torslanda som sträcker sig från Amhults kyrka, via Torslandakrysset, längs Kongahällavägen upp till Torslanda Torg, men även innefattar Torslanda idrottsplats, och som nu närmar sig planstart eller planbesked i flera fall.

I nästa vecka förväntas byggnadsnämnden medge planstart för bland annat 400 nya bostäder längs Kongahällavägen. Bostadsutvecklaren Sverigehuset har under några år köpt flera befintliga fastigheter i den gamla ”Crawfordlängan” och i industriområdet längs Hangarvägen. I en artikel längre fram i tidningen berättar företagets vd, Anna Henriksson, om planerna. Bland annat att antalet lägenheter kan bli så många som 800 stycken. Det gäller bara de fastigheter som Sverigehuset planerar i området. Det finns fler aktörer som ligger i startgroparna. Bland annat planeras bostäder och en ny förskola där Kålhagen ligger idag.

Men det slutar inte där heller. Planerna för Skra Bro centrum är välkända. Ännu längre norr ut, i Nolvik, kan cirka 155 nya bostäder i form av flerbostadshus, radhus och fristående villor bli verklighet vid Hjälmavägen.  Torslanda Torg och områdena kring Noleredsvägen står inför en rejäl omdaning.

I april 2020 nominerade idrott- och föreningsnämnden 105 miljoner kronor för en simhall i Torslanda, som då sades skulle kunna stå färdig 2024. Man nominerade samtidigt 75 miljoner kronor för en ishall i Torslanda för åren 2026-2028.

En förutsättning för att all den här nyproduktionen ska kunna genomföras är att tvärförbindelsen i Torslanda – Nya Älvegårdsförbindelsen – blir verklighet och löser trafikinfarkten längs Kongahällavägen, framför allt i rusningstrafik. Stadsbyggnadskontoret och trafikkontoret har tidigare angett att samråd för Nya Älvegårdsförbindelsen troligtvis kommer att inträffa under andra kvartalet 2022 (Torslanda-Öckerötidningen 211023). När det gäller alla övriga detaljer i ärendet har staden än så länge valt att hålla korten tätt, tätt intill bröstet i sin dialog med oss.

En sak som är viktig att komma ihåg i sammanhanget är dock att byggnation i Björlanda, Lilleby, centrala Torslanda, eller till och med stora delar av Amhult, inte har någon direkt inverkan på Göteborgs Stads olika ställningstaganden när det gäller trafiksituationen på Hjuviksvägen och framtidens förbindelser mellan Göteborg och Öckerö, så som det utretts av Trafikverket i deras åtgärdsvalsstudie. Där är det pendlingstrafiken under rusningstimmarna på vardagsmorgnar och eftermiddagar och den köbildning som uppstår på grund av det som har utretts.

https://www.tidningen.se/wp-content/uploads/2019/06/Ledarevinjett-Conny.jpg

Den nya brottsligheten

Ledare

Har ni tänkt på en sak? Så fort vi ska betala något i affären så åker betalkortet fram. Vi använder alltmer sällan kontanter. Men det är inte bara vi som anpassat oss till det så kallade kontantlösa samhället. Nu när inte reda pengar transporteras runt på gatorna rånar vår tids kriminella socialförsäkringen i stället för värdetransporter. Hur görs då detta? Jo, exempelvis genom hemtjänst som inte utförs och kommuner luras då på miljonbelopp.

Valfriheten i hemtjänsten skulle öka kvaliteten och gynna småföretagande, sas det, men samtidigt släpptes fuskare och kriminella in i den svenska välfärden. Delar av äldreomsorgen har lämnats över till bedragare som i åratal har mjölkat kommunerna på skattepengar. Trots en växande kontrollapparat fortsätter fusket. Samtidigt pressar den orättvisa konkurrensen personalens arbetsvillkor också i den kommunala hemtjänsten.

Ingen har tidigare vetat hur utbrett fusket är. Nu har den första riktiga kartläggningen av en välfärdsbrottslighet, som länge flugit under radarn, gjorts. Arbetets reporter Karl Martinsson och Kommunalarbetarens reporter Mira Klingberg Hjort ligger bakom boken Hemtjänstmaffian. De skriver:

”Kristdemokraten Acko Ankarberg Johansson skrev den statliga utredning som ledde fram till införandet av Lagen om valfrihetssystem, Lov, 2009. Det var Lov som ledde till att antalet privata hemtjänstföretag ökade dramatiskt. Hon blir överraskad av att det är så många företag som har åkt dit för fusk.

– Att någon åker dit varje år borde vara rimligt. Det är inte bra men det kan väl hända att någon missköter sig. Men att det är en så stor andel, det är ju anskrämligt illa, säger hon.”

År 2013 avslöjade fackföreningstidningen Kommunalarbetaren den stora fuskhärvan i Södertäljes hemtjänst – som jag för övrigt tidigare skrivit om i denna spalt. Den resulterade i en av de längsta och dyraste rättegångarna någonsin i Sverige. Totalt dömdes 24 personer för bedrägerier, varav en till fyra års fängelse och sju års näringsförbud.

Fusket handlade om att behov av hemtjänst hade överdrivits eller helt hittats på. Företaget hade sedan inte utfört all hemtjänst de fakturerade kommunen för.

Rikspolischef Anders Thornberg intervjuades i Sveriges radio för en tid sedan.  Uppgivet förklarade han att polisen gör vad de kan. De attackerar de ”multikriminella”, som han kallade dem, från alla håll. Deras bidragsbrott, deras knarkbrott…

Men inte bara skattekollektivet, det vill säga vi alla, drabbas. Den hårdaste törnen får alla dem ta som är beroende av vårt välfärdssystem. De får inte den hjälp de behöver därför att pengarna hamnat i fel fickor.

Har ni tänkt på en sak? Så fort vi träffar någon så kommer snacket ofta in på att landet är på väg åt fel håll. Svenskarna är helt enkelt oroade över den riktning Sverige har tagit. För som Ulf Lundell säger: ”Tidigare generationer byggde landet, nuvarande raserar det.”

https://www.tidningen.se/wp-content/uploads/2019/06/Ledarevinjett-Henrik.jpg

Händelser kan ha nyhetsvärde även om man inte håller med i sak

Ledare

För två veckor sedan rörde en artikel om ett nytt parti i Öckerö upp känslorna på sociala medier. Torslanda-Öckerötidningens reporter Henrik Edberg ser inga konstigheter med publiceringen, och försöker presentera tankegångarna bakom.

https://www.tidningen.se/wp-content/uploads/2019/06/Ledarevinjett-Conny.jpg

Torslanda-Öckerötidningen ger den lilla människan en röst

Ledare

Alla skådespelare vill väl spela försteälskare. Många violinister vill spela förstafiolen. De flesta journalister vill skriva för de största och finaste tidningarna. För att sammanfatta läget: ”Ty många äro kallade, men få utvalda”. Så kan man tänka men små sår och fattiga vänner ska man inte förakta.

Min bästa kompis, den 2 meter långe Bosse, arbetade en gång på en liten lokaltidning i Jämtland. Vid ett tillfälle stod han i kassakön i ortens matvarubutik när han plötsligt hörde någon viska bakom hans rygg. Han vände sig om och när han tittade ner fick han se två små gummor. Den ena lilla gumman tittade upp och sa:

”Är det herr Jönsson?”

Bosse såg förvånad ut men nickade ett ja till svar. Gumman fortsatte då med att säga:

”Ja, vi ska bara be att få tacka så mycket för den fina artikeln som Jönsson hade skrivit om vår syförening. Det var så roligt och vi är så tacksamma för att han uppmärksammade oss.”

Kan en journalist få ett bättre erkännande än så? För det är just detta lokaljournalistik handlar om, att lyfta fram den lilla människan – den som sällan eller aldrig får komma till tals i de stora medierna.

Jag kom att tänka på den här historien när jag läste en intervju med Jan Scherman i tidningen Mitt i. Han säger där: ”Den lokala journalistiken är en omistlig del av demokratin.”

I dag står tyvärr många kommuner utan oberoende bevakning.

”Det är krisläge”, säger han vidare. ”Staten borde ha agerat blixtsnabbt och öppnat plånboken. Nu har man smugit i gång ett litet stöd till så kallade vita fläckar. Långt ifrån tillräckligt!”

”Jag kan konstatera att det mesta gått utför. Det finns väldigt lite i lokaljournalistik kvar i landet. Ofta är tidningarna centralt, eller i bästa fall, regionalt redigerade.”

”Gratistidningarna lider tyvärr fortfarande av den förlegade bilden att de är ensidiga annonsblad. De är effektivt arbetande små tidningar drivna av lokala entreprenörer som ska ha samma möjligheter till stöd som andra.”

I tidningen intervjuas även Erik Halkjaer. Han är ordförande i den svenska sektionen av Reportrar utan gränser.

”Det borde finnas lokala redaktioner på varje ort”, säger Erik. ”Gratistidningarna har en viktig funktion här. All oberoende journalistik är bra. Saknas lokal bevakning vänder sig folk ofta till grupper och påverkare på digitala plattformar där man inte riktigt vet vad syftet är eller vem som står bakom. Kanske har de en agenda.”

Fakta: Gratistidningar når 3,34 miljoner hushåll. Gratistidningarna har i genomsnitt 64 procent räckvidd i sitt lokalområde. Gratistidningar finns i 234 av 290 kommuner och täcker de flesta av Sveriges kommuner.

https://www.tidningen.se/wp-content/uploads/2019/06/Ledarevinjett-Henrik.jpg

Mer rörligt på hemsidan

Ledare

Under hösten har Torslanda-Öckerötidningen, förutom att försöka göra mer ambitiös journalistik, även satsat på våra digitala kanaler.

https://www.tidningen.se/wp-content/uploads/2019/06/Ledarevinjett-Conny.jpg

Sjukvården – svenskens viktigaste politiska fråga

Ledare

Vi närmar oss ett valår. Undersökningsföretaget Novus kollar återkommande vilka politiska frågor väljarna tycker är viktigast. Sjukvården är fortsatt den fråga som flest anser är en av de viktigaste politiska frågorna, följt av lag och ordning och invandring/integration – frågor där mer än hälften anser är de viktigaste politiska frågorna. Frågan om lag och ordning tilltar i viktighet och ökar från 51 till 57 procent. En signifikant ökning med 5 procentenheter. Lag och ordningen har inte många procentenheter upp till sjukvårdsfrågan där 60 procent uppger att de tycker att det är en av deras viktigaste frågor. Skillnaden mellan sjukvården och lag och ordning ligger nu inom felmarginalen.

Denna undersökningen genomfördes nyligen i åldersgruppen 18–79 år i Novus Sverigepanel – som är en riksrepresentativ och slumpmässigt rekryterad webbpanel. 1030 personer har svarat på undersökningen av 1746 tillfrågade. Deltagarfrekvensen var därmed 59 procent.

Frågan som ställdes löd: ”Vilka politiska frågor tycker du är viktigast?”.

Sommarens skjutningar och extrema klimat följt av IPCC:s rapport samt de rekordhöga elpriserna i södra Sverige har satt sina spår i svenskarnas prioritering av viktigaste frågan. Även om inget av detta bör komma som en överraskning, frågorna har bubblat länge och sommarens händelser var väntade, det har ju i stort sett ut så de senaste somrarna. Alltså: är det inte bränder, hetta eller översvämningar så är det skjutningar.

Att lag och ordning skulle öka signifikant var väntat. Att miljö och klimat också ökat är kanske inte så överraskande, även om jag inte trodde det skulle ske i den omfattning det gjort nu. Miljöfrågan anses nu vara den absolut viktigaste frågan bland var femte svensk. Utmaningen med frågan är ju att det är en global fråga. Andra toppfrågor är nationella. Möjligheten att påverka problemen har därmed helt olika utmaningar och därmed deras inverkan på nationella val helt olika tyngd. Svensk kontroll över klimatfrågan är emellertid kraftigt begränsad. Medan nationella frågor som sjukvård, lag och ordning samt invandringen är något Sverige har huvudkontrollen över.

Energifrågan hakar i detta men är kopplad till flera frågor, klimatförändringen, kärnkraftens vara eller icke vara samt energiproblemen i Sverige. Energifrågan anges också som viktigare bland både M, L, C, V och MP sympatisörer. Men orsaken är såklart inte densamma. Vi vet att kärnkraftsfrågan delar upp partipolitiskt. Sjukvården tappade i viktighet men behöll sin förstaplats när vaccineringen rullades ut i landet, men den är fortfarande kvar på förstaplatsen.

Sjukvården ligger fortsatt i topp som en av de viktigaste frågorna för väljarna, följt av lag och ordning och invandring/integration. Det är samma rangordning i topp tre som föregående undersökning i juni. Däremot ökar lag och ordning signifikant i viktighet (+5). Ökar signifikant gör även miljö och klimat (+9) och energipolitiken (+5), frågan om energipolitiken är dessutom ny på topptiolistan. I motsats minskar frågorna om skola och utbildning (- 5) och landets ekonomi signifikant (-4).