Krönika Har du någon gång känt att allt är för mycket? Du har ett berg att bestiga och fattar inte hur du ska klara av det?

Krönika Sorg kan vända upp och ner på en människas liv så att ingenting är sig likt. Den kan anlända till vårt hjärta på många sätt. Smyga sig in. Eller falla likt en bomb. Den kan upplevas så olika och ta sig så olika uttryck. Sorg är kanske det mest personliga som finns. Den kan vara uppenbar eller hållas hemlig. Utifrån kan den aldrig bedömas. Ingen av oss vill möta den för att den gör så ont. Men den är en del av livet. Förr eller senare förlorar vi människor som står oss nära. Vi får erfara vad saknad innebär.

Krönika Vilken storlek är livets viktigaste? Den på inkomsten, huset eller bilen? Den på kroppen, familjen eller bekantskapskretsen? Tveksamt. Kanske handlar det istället om det där starka och sköra som pulserar och slår inom oss alla dagar och år tills vi tar vårt sista andetag: Hjärtat.

Krönika Här ude på öera får vi oppleva närapå alla sorters ve’r (väder). Högtröck å lågtröck. Alltifrå rygané stôrm (rykande storm) te smegevurrná (härligt väder). Ljuvlia sommerda’r mä varma sydliá vinná. Bistra vinterda’r mä nordanvinn’s bidané kyla. Kwalmia (kvalmiga) da’r när ôrska (åskan) bragar (brakar) lös. Höst-råa da’r när ruggigheten kryber innapå skinn’t (innanför huden) på en.

Krönika Du som gått igenom svårigheter i livet på olika livsområden. Upplevt smärtsamma förluster. Gråtit hemliga tårar. Kämpat mer än någon har en aning om. Till dig är den här krönikan.

Krönika Att ö-kvinner ä fenomenala mänsker, de ska alla vedda

Vi drar ôss inte för å ge allt vi har, å arbeá å schwedda

”En får inte ge seg”, de ä strofen i vår livsmelodi

Vi ä ett enveddet släkte, mä havets styrka i

De finns inget som hedder, ”Ne, nu ger ja opp”

Alla stôrma har en änne, de ä vårt säkra hopp

Havets vinna rensar vår tanke, å gör han ren å klar

Helhjärtat å hjälpsamt vell vi levva, i alla våra dar