https://www.tidningen.se/wp-content/uploads/2021/05/Ulrike-Heider-med-sin-häst-Nadir-scaled.jpg

De rider som riddare

Sport Vi befinner oss i ett ridhus bakom Hundakademin i Säve. Där övar ett antal kvinnor akademisk ridkonst* med sina hästar, något de gör tre gånger per termin under ledning av den certifierade Bent Branderup-tränaren Elise Nilsson.
– Den här träningsformen bygger på gammal kunskap som fallit bort, säger hon.
https://www.tidningen.se/wp-content/uploads/2019/06/Ledarevinjett-Conny.jpg

Arga unga män

Ledare

Arga unga män har väl alltid funnits. Men varför var de så arga och äventyrliga och utan självbevarelsedrift år 793? Svar: rikedom och ära lockade, då som nu.

Om vi skall rekommendera en enda plats, för en av nordisk historia intresserad person att besöka, är valet lätt. Lindisfarne!

Här på ön började vikingatiden med att en grupp arga och äventyrliga unga nordiska män plundrade ett av norra Europas rikaste kloster.

– De måste ha varit kända för de kom in med en tidvattensvåg, plundrade, slog ihjäl och vände åter med nästa tidvattensvåg, berättar vikingaexperten Stellan Johansson, som själv varit på ort och ställe ett par gånger.

– Kanske kom de för att sillfisket hade slagit fel så att svält rådde hemma i Norden, spekulerar Stellan vidare. Sådana nedgångar i fisket är kända sedan århundraden.

Och inte långt därifrån slutade vikingatiden 273 år senare med slaget vid Stamford Bridge, 20 mil söder om Lindisfarne.

Ön Lindisfarne, eller Holy Island som den också kallas, ligger utanför Englands nordöstra kust, ett stenkast från gränsen till Skottland. Hit kommer man endast på vissa tider då tidvattnet medger passage på den väg som en del av dygnet ligger under vatten.

Nuförtiden är ön en ett populärt turistmål men det har inte alltid varit så, bara för några årtionden sedan hittade endast historieentusiaster hit. Nu lever många av öns 200 innevånare av turismen, som ju inte enbart kommer för vikingarnas skull utan även för att se slottet där Roman Polanski spelade in filmen Djävulsk gisslan, eller Cul-de-Sac som den också heter.

Ta gärna även en avstickare till York, när du ändå är i området. Där finns en fin katedral och ett världsberömt vikingamuseum. Vikingarna kallade stan för Jorvik och platsen var ett viktigt handelscentrum under järnålder och medeltid. Vikingaentusiaster i Bohuslän påstår att namnet kommer av Joreviken, som ligger norr om Hamburgsund.

Strax öster om York ligger Stamford Bridge, som också är väl värt ett besök. Där stod slaget som ändade vikingatiden och en skylt berättar om hur vikingarna förorsakade den engelska hären så stora förluster att den inte förmådde att stå emot Wilhelm Erövraren som dök upp vid engelska kanalen en tid senare samma år.

Om vikingatiden började med anfallet på klostret på Lindisfarne slutade perioden alltså vid Stanford Bridge. Men vart tog då alla de arga unga männen vägen helt plötsligt, alla dog ju inte där? Så här skriver historieprofessorn Dick Harrisson i sin bok om korstågen, Gud vill det:

”Att svenskar, danskar och norrmän, liksom nordtyskar och polacker under högmedeltiden kom att bli väl så entusiastiska korsfarare som fransmän, engelsmän och italienare berodde ytterst på att de utgjorde en integrerad del av den västerländska, romersk-katolska kulturkretsen. Där vikingatågen slutade tog korstågen vid.”

Och än i dag är unga män lika arga och giriga som då, fast nu kallar vi dem inte vikingar och korsfarare utan saker som fotbollshuliganer, rikskapitalister, gängkriminella och liknande saker.

https://www.tidningen.se/wp-content/uploads/2021/04/Knippla-01-scaled.jpg

Kris i befolkningsfrågan

Öckerö kommun På 1930-talet, och långt fram i tiden, var uttrycket ”Kris i befolkningsfrågan” ett nationellt vedertaget begrepp. Den gången hette orsaken fattigdom, nu har en ny kris i samma fråga växt fram, även om orsaken är lite annorlunda.
https://www.tidningen.se/wp-content/uploads/2019/06/Ledarevinjett-Conny.jpg

”… snällt är det inte att slå en svagare.”

Ledare

Den gamla folkskolan var allmänbildande. En del kunskap var viktig för såväl individens som samhällets framtid, typ basala kunskaper i att läsa, skriva och räkna. Medan annat förklarade världen, det vill säga hur saker och ting fungerar. Eleverna fick lära sig om historiska händelser typ skiftesreformer, Alsnö stadga, Birger jarls fridslagar…

För även om få i vuxen ålder minns exakt vilka årtal dittan eller dattan utspelades sig eller vad i detalj vissa saker innebar finns hos många övergripande, må vara vaga, begrepp om mycket. Skiftesreformerna gav oss ett rationellare jordbruk men till priset av sprängda byar (men i vårt närområde blev Öxnäs och Skändla by kvar vid det gamla). Alsnö stadga befäste det värdsliga frälset, adeln. Medan Birger jarl grundade Stockholm och gav oss kvinnofridslagen. Enligt tradition instiftades lagen av Birger och bekräftades i Alsnö stadga 1280. Och i sin förlängning fanns den kvar som ett speciellt kapitel i svensk lag fram till 1864 och begreppet återkom sedan 1998. Barnboksförfattaren Lennart Hellsing hade därför århundraden av principer på fötterna när han skrev de berömda orden ”… snällt är det inte att slå en svagare.”

Arbetet med de här frågorna måste ständigt underhållas. Det visar en ny rapport baserad på drygt 2 000 intervjuer med unga mellan 16–25 år gjord av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. I den säger 60 procent av tjejerna och 18 procent av killarna att de har utsatts för sexuella trakasserier en eller flera gånger.

Varje dag anmäler 24 kvinnor i Sverige att de blivit misshandlade av sin man eller pojkvän. Och var tredje vecka slås en kvinna i Sverige ihjäl av sin respektive.

Under förra årets första åtta månader har 9000 kvinnor anmält att de misshandlats av sin partner. Men långt ifrån alla kvinnor polisanmäler, vilket framgår av Brottsförebyggande rådets trygghetsundersökningar.

Farligaste platsen för en kvinna är hennes hem. Fler än var fjärde kvinna i Sverige blir utsatt för våld i en nära relation, det vill säga blir slagen av sin partner.

Inte heller de unga kvinnorna kommer undan. Problemen börjar långt ned i åldrarna. Var fjärde ung flicka i åldern 16-24 år har utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld i en parrelation. Fakta från Brå visar på vidden av detta samhällsproblem. Drygt två tredjedelar av alla anmälda våldtäkter begås av en partner, annan närstående eller bekant.

Oprovocerat våld förekommer också. Samma vecka jag börjar skriva denna text hittar jag följande i bohuslänska medier:

”… kvinnan, som är i 45-årsåldern, var ute på en promenad med hunden när tre yngre män hoppar på henne bakifrån och kastar in henne i ett buskage. Där får kvinnan ta emot sparkar och slag. Kvinnan kan efter misshandeln ta sig hemåt och därifrån larma. Polis och en ambulans åker till kvinnan.”

Några veckor senare sker ett liknande överfall av en kvinna som är ute med hunden, detta inom en radie av en kilometer från den första misshandeln.

Och så ännu en gång:

”Det senaste överfallet inträffade vid 22-tiden i fredags. En kvinna i 40-årsåldern var ute med sin hund. Hon blev då slagen och sparkad av ett okänt antal personer.”

Attackerna har skett oprovocerade och utfördes inte heller som rån. Männen har bara haft som syfte att misshandla och skada kvinnorna.

Kanske borde andemeningen i Birger jarls kvinnofridslag, och Hellsings moderna variant, implanteras i folks allmänna medvetande än en gång. Så som det gjordes i den gamla folkskolan.

https://www.tidningen.se/wp-content/uploads/2021/04/ÖMCÖSG-scaled.jpg

Nytt utbildningsavtal mellan ÖMC och ÖSG

Öckerö Öckerö Maritime Center och Öckerö Seglande Gymnasieskola skriver ett 5-årigt samarbetsavtal för maritima utbildningar av barn och ungdomar i kommunen.
https://www.tidningen.se/wp-content/uploads/2021/04/Westside-1-scaled.jpg
Westside

En story från westra sidan av Hisingen

Torslanda Ungdomsföreningen Westside har skrivit en musikal som är tänkt att spelas upp på Vingens teater. Tre föreställningar är inplanerade från och med mitten av september.
https://www.tidningen.se/wp-content/uploads/2021/04/Ulvens-besättning-hedras-scaled.jpeg

Ulvens besättning hedrades

Hönö Ubåten HM Ulven sjönk efter att ha gått på en mina vid Stora Pölsan, cirka 5 kilometer väster om Rörö i Öckerö skärgård våren -43. Minnet av besättningens tragiska öde uppmärksammas årligen av fiskemuseet på Hönö, ubåtsklubben Nordkaparen samt Flottans Män i Göteborg.
https://www.tidningen.se/wp-content/uploads/2021/04/Torslandaskolan-F-6-bygge.jpg

Bygget av Torslandaskolan F-6 försenas

Torslanda Många undrar hur det går med den nya skolan som skall byggas i Torslanda – allt som syns är bara en stor grusgrop.
https://www.tidningen.se/wp-content/uploads/2019/06/Ledarevinjett-Conny.jpg

A man’s gotta do, what a man’s gotta do

Ledare

”A man’s gotta do, what a man’s gotta do.”

Jag har nog aldrig riktigt förstått vad uttrycket egentligen innebär. Betyder ordspråket att en man bör uträtta vissa saker? Typ vad psykologiprofessorn på modet, Jordan B Pederson, pläderar för. Det vill säga: skärp dig, skaffa ett jobb, var ingen jädrans sillmjölke, gör något vettigt, ta tag i ditt liv, sitt inte där och dräll…

Eller betyder talesättet att en människa bör ha mål i livet? Mål att sträva efter och, kanske rentav, längta till. Jag har nog alltid tänkt mig det senare alternativet. Även om, vid en närmare eftertanke, inga motsatsförhållanden nödvändigtvis finns mellan dessa två tolkningssätt.

För egen del har jag alltid satt upp olika mål, små såväl som något större. Ett av dessa mindre ska jag skriva om här i två på varandra följande texter.

Varje historiskt intresserade människa drömmer väl om att komma till vissa platser. Alltså stället ”Där det hände.” För mig har Varnhem och Bjälbo alltid varit sådana ställen. Inte minst heter dragplåstret Birger Magnusson jarl. Ett namn som den gamla folkskolan i sin fostrande och allmänbildande iver implanterade i elevernas skallar. Det vill säga att även om alla inte kan gå sta och grunda en huvudstad så kan vi åtminstone göra något samhällsnyttigt. Att bidra med något att vara stolt över var den moral Folkskolan ville förmedla och är väl de tankar professor Pederson pratar om.

Vi som var med på 80-talet, då tv-producenten Dag Stålsjös program om Svearikets vagga satte igång hätska diskussioner bland såväl lärde som lekmän, minns vilken sprängkraft som låg i tanken att rikets vagga skulle har stått i västra delen av landet och inte i öster. Bara det faktum att de tidiga svenska regenterna ligger begravda i Västsverige sätter funderingarna i rörelse. I Varnhems klosterkyrka vilar delar av den Erikska ätten. De gynnade klostret i Varnhem, och var en av två ätter som slogs om makten över Sverige mellan åren 1130 och 1250 – den andra var den Sverkerska ätten. När den siste regenten av ”Erikar”, kallad den läspe och halte, dog barnlös år 1250 utslocknade ätten. Hans systerson Valdemar Birgersson, alltså Birger jarls son, ärvde kronan och blev den förste av Folkungaätten/Bjälboätten att bekläda tronen.

Varnhems vackra kyrka känns därför som ett ”måste” för varje historienörd. Så ock Bjälbo! När jag för första gången åkte dit förstod jag direkt varför platsen har kunnat spela den roll Bjälbo spelat. Redan på håll såg jag den enorma slätten som omgav den lilla kullen varpå den oansenliga byn Bjälbo, med en handfull hus, låg. Den bördiga slätten gav Bjälboätten de ekonomiska förutsättningar som krävdes för att ligga på topp.

Flera av ättens medlemmar blev lagmän, biskopar, jarlar och kungar av Sverige eller Norge. Men mest känd av dem alla är Birger jarl. Och kyrktornet som hans mor, Ingrid Ylva, sägs ha låtit bygga i början av 1200-talet kan man ännu i dag imponeras av. En handlingskraftig kvinna tycks hon ha varit. Hennes man dog tidigt och Birger växte upp med en ensamstående mor. Kanske har vi henne att tacka för sonens förståelse för kvinnors villkor och att han därför instiftade kvinnofridslagen (se min nästa ledare). Och kanske levde denna Ingrid Ylva enligt devisen: ”A (wo)man’s gotta do, what a (wo)man’s gotta do.”

https://www.tidningen.se/wp-content/uploads/2021/04/Andreas-Alderblad.png

Stort fokus på trafik och säkerhet i medborgarlöftet

Öckerö kommun Årets medborgarlöfte har presenterats.
– Inte minst lägger vi stort fokus på trafik och säkerhet, säger Andreas Alderblad, som är säkerhetsskyddschef och säkerhetssamordnare i Öckerö kommun.