Det svenska samhället är byggt på trygghet och stabilitet, och vår ekonomiska historia har vant oss vid att lån är någonting positivt och ansvarsfullt, ett sätt att investera i framtiden snarare än ett tecken på ekonomisk osäkerhet. Bolånen är förstås det tydligaste exemplet: svenskarna är ivriga att äga sina bostäder, trots att det innebär att många tvingas skuldsätta sig för flera decennier framöver. Det ses som naturligt, närmast självklart.
Faktum är att svenskar är en av Europas mest skuldsatta folk. Endast Luxemburg och Danmark har en högre skuldsättning per invånare.
Vi talar sällan öppet om att vi är beroende av låga räntor och ekonomisk tillväxt för att klara av våra lån. Historiskt låga räntenivåer under det senaste decenniet har skapat en illusion av att pengar är billiga – nästan gratis – och lånat kapital uppfattas därför inte som särskilt betungande.
Men ränteläget är förändrat. De senaste åren har inflation och högre räntor påmint oss om att lån alltid innebär risker. Ändå fortsätter många att låna för att finansiera semesterresor och konsumtion, ofta utan att ha en tydlig plan för hur dessa lån ska betalas tillbaka. Renoveringslån är ett annat klassiskt lån. Skillnaden här är att en välplanerad renovering i vissa fall kan öka bostadens värde. Men även detta bygger på antaganden: om bostadsmarknaden svalnar eller räntorna stiger ytterligare kan kalkylen spricka.
Lån & Spar Bank är en bank som med sitt initiativ Ekonomiskolan betonar vikten av att låna medvetet och ansvarsfullt, med tydliga råd och verktyg för att hjälpa hushåll att fatta hållbara ekonomiska beslut. Här framgår en tydlig ambition: att stärka svenskarnas ekonomiska medvetenhet och bidra till en mer hållbar lånekultur.
Trots att bankerna erbjuder verktyg och rådgivning är det individens ansvar att verkligen ta till sig och använda dessa resurser. För att skapa verklig förändring krävs en ökad medvetenhet om hur varje lån påverkar privatekonomin långsiktigt. Även små lån kan ackumuleras och skapa betydande ekonomiska påfrestningar över tid. Att vara informerad om låneprodukter och förstå villkoren, inklusive potentiella räntehöjningar, är därför avgörande.
En höjning av räntan, arbetslöshet eller en oväntad ekonomisk kris skulle få dramatiska konsekvenser för många i Sverige. Och trots att både experter och politiker länge pekat på dessa risker, verkar det finnas en ovilja – eller kanske snarare en oförmåga – att förändra våra vanor.
Kanske handlar detta om en kollektiv blindhet. Vi har vant oss vid tanken på att staten, bankerna eller någon annan alltid finns där och räddar oss om det går illa. Men verkligheten visar sig ofta vara mindre förlåtande. De åtgärder som vidtagits för att bromsa hushållens skuldsättning – amorteringskrav och bolånetak – är fortfarande relativt milda jämfört med de potentiella riskerna.
Vi måste ställa oss frågan om vi faktiskt har råd med den livsstil vi finansierar genom lån. Kan vi fortsätta att betrakta lån som något självklart och ofarligt? Eller är det dags att återgå till en mer försiktig, kanske till och med gammaldags inställning där lån ses som ett nödvändigt men begränsat verktyg?
Vår framtida ekonomiska stabilitet kan mycket väl hänga på svaret på den frågan.
