Varje år sammanställs rapporten Trafik- och resandeutveckling i Göteborg, som beskriver hur trafiken och resandet i Göteborg förändras över tid. I den senaste rapporten fokuserar för första gången ett avsnitt på äldre personers specifika resvanor och särskilda förutsättningar.
Göteborgs Stads rapport Trafik- och resandeutveckling i Göteborg redovisar utvecklingen för olika färdsätt, restider samt upplevelsen av stadsmiljön. Den belyser även trafiksäkerhet och andra faktorer som påverkar resandet och trafiken.
Tidigare i år publicerades rapporten för 2025. Något som nättidningen Vårt Göteborg har rapporterat om.
Äldres resvanor
Vad framkommer då i rapporten för 2025?
Bland annat att resandet ökade med en procent under året jämfört med 2024. Dessutom gjordes fler resor med cykel, bil och till fots, medan kollektivtrafikresandet minskade något.
Rapporten för 2025 innehåller för första gången ett avsnitt som fokuserar särskilt på äldre göteborgares resvanor.
Något som är relevant då äldre är en växande grupp i Göteborg och i samhället i stort. Därför behöver kunskapen om hur resvanor förändras med åldrandet bli bättre.
– Vi vet att äldre i högre utsträckning använder bil, särskilt äldre män. De cyklar mindre, men de går och åker kollektivt i ungefär samma utsträckning som resten av befolkningen, säger Maria Eriksson, marknadsanalytiker på stadsbyggnadsförvaltningen i Göteborg i Vårt Göteborg.
I de kollektiva resorna ingår även flexlinjen och färdtjänst.
”De äldre” är förstås inte en homogen grupp med ett tydligt gemensamt mönster när det kommer till resvanor. En del arbetar fortfarande, andra har en aktiv fritid där de går eller cyklar och andra nyttjar kollektivtrafiken i hög grad.
Samtidigt kan resvanorna förändras mycket när rörelseförmågan minskar, eller när man får nedsatta kognitiva funktioner.
– Många som bor i staden använder regelbundet fler olika färdmedel för att lösa sina resbehov, och det gäller naturligtvis de äldre också, säger Maria Eriksson.
När Torslanda-Öckerötidningen besöker Torslanda Torgs hållplats, en solig förmiddag i slutet av juni, står Kurt Snygg och väntar på bussen. Han har bott i drygt 30 år i Torslanda och är till stora delar nöjd med kollektivtrafiken. Men han ser ändå vad han upplever som försämringar under de senaste åren.
– De tätare turerna numera kompenserar inte för den längre restiden. Förr gick bussarna mer direkt, vilket jag uppskattade. Nu tar i stort sett alla bussar svängen förbi Amhult Resecentrum på väg in till stan, vilket inte är optimalt för oss som bor i de här delarna av stadsdelen, säger han.
Kollektivtrafikförbindelserna in till centrala Göteborg är goda från de flesta andra delarna av staden, inte minst när det kommer till turtäthet. Ändå visar statistiken att många äldre, i synnerhet män, anser sig vara beroende av bilen.
När det gäller äldres bilberoende är det något som behöver undersökas närmare, enligt Maria Eriksson.
– Av dem som besöker centrum är en väldigt liten andel bilister, eftersom förutsättningarna att ta sig hållbart dit är goda för väldigt många, även äldre. Samtidigt vet vi att parkering är en viktig fråga för många äldre, men vi behöver veta mer om vilka platser det handlar om och vilka alternativ som kan fungera, säger hon.
Ungefär 30 procent av de äldre har någon form av funktionsnedsättning. Vanligast är svårigheter att röra sig, vilket kan påverka hur långt man orkar gå från en hållplats eller parkeringsplats.
– En gångvänlig stad med breda, jämna och halkfria trottoarer är grundläggande. Det ökar tryggheten och gör det möjligt för äldre att röra sig längre sträckor, säger Maria Eriksson.
Rapporten rekommenderar tre övergripande inriktningar: Att minska biltrafiken, stärka stadsmiljöerna och fortsätta att öka medborgarnas delaktighet i förändringar som påverkar resandet.
Den pekar på att hållbara färdsätt behöver upplevas som attraktiva, trygga och tillförlitliga i vardagen. Det kräver bättre tillgänglighet och tydligare prioritering av gång-, cykel- och kollektivtrafik, särskilt i täta stadsmiljöer.
En annan slutsats är att konkreta detaljer som tryggare gångstråk, bättre belysning, fler sittplatser, jämnare beläggning och säkrare korsningar är viktiga för äldre. Samtidigt betonar rapporten att äldre – eller barn – inte ska ses som särintressen, utan som en måttstock för hur tillgänglig och trygg staden är för alla dess invånare.
Äldres resvanor
Källa: Göteborgs Stad: Rapporten Trafik- och resandeutveckling i Göteborg
