Efter en tid med sjunkande priser och små förändringar steg matpriserna tydligt i somras igen. I juni och juli låg livsmedelspriserna återigen på samma nivåer som i mars i år.
I april i år sjönk priserna på livsmedel och alkoholfria drycker för första gången sedan hösten 2021. Men under sommaren steg priserna igen till samma nivåer som innan nedgången. Det visar Statistiska Centralbyråns konsumentprisindex för juli.
– Livsmedelspriserna steg med 1,4 procent i juli jämfört med juni. Priserna brukar stiga med ungefär en procent i juli, så ökningen är något större än vad som är normalt för säsongen, säger John Eliasson, prisstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.
Trots att priserna ökade bidrog livsmedelspriserna till att inflationstakten sjönk i juli enligt KPI.
– Även om livsmedelspriserna steg i juli så steg de inte lika snabbt som i juli förra året, vilket bidrar till att den sammantagna inflationstakten sjunker, säger John Eliasson.
I stället för livsmedel är det tjänster och varor inom rekreation och kultur som bidrar alltmer till inflationen. För exempelvis paketresor, hemelektronik och motionsutövning har priserna stigit med 14 procent på ett år.
Det gör att rekreation och kultur nu är den huvudgrupp i KPI som bredvid boendekostnaderna bidrar mest till inflationen.
– Men det bör tolkas med försiktighet eftersom pandemin fortfarande har en viss påverkan på inflationen på det området, säger John Eliasson.
Under pandemin då det inte restes utomlands i någon stor utsträckning, och då bio- och konsertbesök eller gymträning var omöjliga att genomföra påverkades inte inflationen inom området. Nu när konsumtionen har kommit i gång påverkas inflationen av prisförändringarna med viss eftersläpning, enligt John Eliasson.
Höjda priser och inflation är alltså utmaningar. Den svenska kronan är till exempel rekordlåg jämfört med euron. I måndags 21 augusti handlades en euro för närmare tolv svenska kronor.
– Vi har låga realräntor i Sverige. Vi har hög inflation men inte lika höga räntor, så realräntan blir låg relativt sett. Och det är inte helt självklart för Riksbanken att bara fortsätta höja räntan hela tiden. Det förvärrar situationen på fastighetsmarknaden och det stryper svensk konsumtion som redan är svag, säger Lars Henriksson, senior valutastrateg på Handelsbanken, till Dagens Industri.
