Varje år drabbas runt 10 000 män i Sverige av prostatacancer. Sjukdomen drabbar främst dem som är över 50 år. Tidigare har det inte funnits något screening-system för att upptäcka tidiga tecken, men i år har Västra Götalandsregionen startat ett pilotprojekt som går ut på att erbjuda män som fyller 50 år att testa sig. Rebecka Arnsrud Godtman, som är urolog och lokal processledare för prostatacancer, beskriver det som det första steget mot en organiserad testning.
– Männen får ett brev där man beskriver lite för- och nackdelar med prostatacancertestning. För det finns både för- och nackdelar, säger hon.
Undersökningens första steg är ett blodprov, ett så kallat PSA-prov (prostataspecifik antigen). De som har förhöjt PSA-värde får genomgå en magnetkameraundersökning och för en del blir det sedan aktuellt med en mer ingående urologisk undersökning. Den främsta fördelen med testningen är att den innebär en möjlighet till tidig upptäckt, vilket i sin tur kan innebära att behandling kan sättas in i tid. Men det finns alltså även nackdelar.
– Många prostatacancertumörer är så långsamtväxande att de aldrig skulle hinna ge symtom under mannens liv och letar man med PSA och tar vävnadsprover och sådär, så hittar man en hel del tumörer som aldrig skulle ha visat sig. Och då har man helt plötsligt gjort en frisk man som skulle ha varit lyckligt ovetande om sin prostatacancer till en cancerpatient, säger Rebecka Arnsrud Godtman.
Tveksamhet kring testning
Prostatacancer behandlas med strålning eller operation. Behandlingen räddar liv men är inte riskfri. Många drabbas av biverkningar som inkontinens och impotens. Risken finns att män får biverkningar av en behandling som kanske inte hade varit nödvändig. Därför har Socialstyrelsen varit tveksam till att införa organiserad testning. Men Prostatacancerföreningen ProLiv Väst, en lokal underorganisation till prostatacancerförbundet, arbetar för att så många som möjligt ska testa sig. Anders Hansson, som själv drabbades av sjukdomen och nu är styrelsemedlem i ProLiv Väst, är positiv till de nya möjligheterna till testning.
– Tidig upptäckt räddar liv. Det har varit den punkt som vi tidigare om åren har samlats kring när det gäller mustaschkampen, säger han.
Anders Hanssons far drabbades av sjukdomen. Efter faderns död uppmanade hans dotter honom att testa sig, vilket han gjorde. Testet visade indikationer på cancer och snart var diagnosen ett faktum. Plötsligt stod han inför ett val – strålning eller operation.
– Hur ska jag kunna veta det? var den första tanken. Men vid en operation tar man bort allt. Det verkar ändå bättre. Det tar jag. Strålning verkar också bra, men med tanke på att min far nyligen hade avlidit i sjukdomen tyckte jag att allt som påminde om den skulle bort, säger han.
Tyst sjukdom
Det går inte att på egen hand förbygga prostatacancer. De största riskfaktorerna är ärftlighet, ålder och etnicitet. Dessutom är det ofta en så kallad tyst sjukdom, det vill säga att symtomen uppträder först när sjukdomen är långt framskriden. Däremot behöver inte symtom som förknippas med prostatabesvär vara tecken på cancer.
– Att man får problem med vattenkastningen beror sällan på prostatacancer. Det beror oftast på att man har förstorad prostatakörtel, säger Rebecka Arnsrud Godtman.
Engagemanget i ProLiv Väst har betytt mycket för Anders Hansson. Smittläget i samhället gör att årets mustaschkamp ser annorlunda ut. I år kan han inte träffa människor för att informera om prostatacancer, vilket han upplever som tråkigt. Att sprida information är för honom främst ett sätt att föra sin kamp framåt, men det får också honom själv att må bra.
– Även om ämnet som vi samlas kring är allvarligt, så finns det en glädje i att nå ut med kunskap. För det är mycket oro som finns under ytan bland män i den ålder som sjukdomen vanligen drabbar. Att kunna prata kring det på ett öppet och spontant sätt är väldigt givande, säger han.
/FRIDA ANDERSSON
