Krislåda, klara dig själv en vecka, prepping och förberedelse. Senaste åren har beredskap seglat upp på agendan allt mer. När myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), på uppdrag av regeringen, skickade ut broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” år 2018 var det många som höjde på ögonbrynen och undrade varför man behöver en sådan.
Sedan kom pandemin. Och samtidigt som butikshyllorna tömdes på toalettpapper, batterier och konserver, växte samtalet kring vårt samhälles komplexitet och förmåga att hålla ihop vid kriser. Vi ser än idag konsekvenserna av att containerfartyget Ever Given satte sig på tvären i Suezkanalen, genom att containerdistributionen på en global nivå blivit ruckad. Halvledarebrist leder till att företag runt om i hela världen får problem med sin produktion. Orsaken till kriserna är ofta just komplexa, varför det nästan alltid är svårt att peka på en orsak som lett till problemen vi ser, nationellt och globalt.
Sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina inleddes den 24 februari 2022 står det globala samhället inför ännu en kris. Vilket i sin tur fått ännu fler att få upp ögonen för vikten av att vara förberedd. Kalla det prepping, beredskap eller civilt försvar. Kärt barn har många namn. Men när jag sitter på föreläsningen som hålls av Malin af Ekström på Öckerö hembygdsgård så är det en intresserad skara människor som aktivt lyssnar, frågar och tillsammans diskuterar ämnet att vara mer förberedd.
Utbildning på Öckerö
Under parollen ”För din säkerhet!” håller organisationen försvarsutbildarna på uppdrag av MSB kurser i beredskap. Hur man ska tänka kring vatten, mat, värme och information i händelserna av en kris. Och föreläsningen som Malin håller tar sin början i krislådan.
– Alla minns Tsunamin 2004, eller hur? 543 svenskar omkom i en otroligt tragisk naturkatastrof. Jag var själv där. Det jag fick uppleva då, utöver alla starka känslor eller känslan att vilja hjälpa till, är hur otroligt viktigt det är med korrekt information. Lokalbefolkningen ville inte skrämma oss turister och vi fick felaktig information, medvetet. Det tog lång tid att hitta någon som visste något och för vår del tog det tre dagar innan vi ens kunde ringa hem för att be någon i Sverige ringa UD och berätta att vi levde, säger Malin när hon står framme på scenen.
Malin radar sedan upp andra kriser, stora och små som påverkar folk i deras vardag. Östersunds kommun som fick ett utbrott av e-colibakterier, Kalix kommun som utsattes av en IT-attack, eller en storm hon själv fick uppleva när hon flyttat till Hälsö som gjorde hemmet strömlöst under en längre period.
Eget ansvar
Det blir tydligt när Malin af Ekström föreläser hur stor del av samhällets beredskap som lägger ansvaret på den egna individen.
– Visst, offentligheten ska finnas där. Men i första hand är det en själv som har ansvaret över sitt liv och egendom.
Malin tycker det är viktigt för just boende i Öckerö att tänka på sin beredskap och se över vad de har hemma framöver.
– Vi är en ö-kommun och jag skulle säga att vi faktiskt är mer utsatta än andra kommuner. Det kan vara svårare att nå ut med information om något händer och strömmen går till exempel.
– Jag tror också att det finns många där ute som vill ha en bra beredskap, men helt enkelt inte har det, avslutar Malin.
