Göteborgs Hamn AB köper fem procent av det bolag som äger projektet Västvind. Resten kommer fortsatt att ägas av det Hässelholmsbaserade energibolaget Eolus.
Vindkraftsparken skulle enligt plan uppföras i territorialhavet cirka 15 kilometer väster om Öckerös och Kungälvs yttre skärgård.
Att Göteborgs Hamn väljer att gå in i Västvind förklarar bolaget i ett pressmeddelande med att hamnen står inför en grön omställning som innebär ett kraftigt ökat behov av el till hamnen redan under perioden fram till 2030. Hamnens prognoser för framtida elförbrukning visar på en flerfaldig ökning av effektbehovet.
– Världens större hamnar kommer att bli energihubbar och vara centrum för tillverkning av vätgas och e-bränslen till sjöfart. Göteborgs hamns strategi är att leda den gröna omställningen av sjöfarten, men den positionen kommer inte utan ansträngning. Tillgång till grön el kommer att vara helt avgörande för hamnens utveckling och konkurrenskraft. Att satsa på havsbaserad vindkraft är därför ett strategiskt beslut för oss, säger Göteborgs Hamn AB:s vd Elvir Dzanic i pressmeddelandet.
Elbehovet antas fördubblas
Det finns redan idag ett kraftigt underskott på elproduktion i regionen och fram till 2035 väntas efterfrågan på el fördubblas.
– I det läget måste vi göra allt vi kan för att säkra upp hamnens tillgång till grön el, säger Elvir Dzanic.
Eolus menar att det strategiskt viktigt att ha med Göteborgs Hamn i det havsbaserade vindkraftsprojektet.
– Regional förnybar elproduktion är en integrerad och nödvändig del av både transportsektorns och industrins gröna omställning i Västsverige. Därför är det både naturligt och strategiskt viktigt att ha med Göteborgs hamn i Västvind, säger Per Witalisson, vd på Eolus.
Per Witalisson menar att Västvind kan spela en central roll i Västsveriges ambitioner att bli norra Europas centrum för elektrifierade fordon, batteritillverkning och världens mest klimatsmarta hamnlogistik. Han menar att grön el är en ödesfråga för att lyckas med de målsättningarna.
– I praktiken är havsbaserad vindkraft den enda energikälla som kan bidra med så stora mängder ny elproduktion redan i tidsperspektivet fram till 2035, säger han.
Öckerö och försvaret har sagt nej
Men alla är inte lika övertygade om projektets nödvändighet och fördelar. I februari 2022 röstade Öckerö kommunstyrelse ned förslaget om Västvind.
Kommunstyrelsen angav ett antal olika potentiella negativa konsekvenser som anledningar till sitt ställningstagande. Den största risken som vindkraftparken skulle innebära ansåg Öckerö vara påverkan på landskapsbilden. Man lyfte också negativa konsekvenser för den i kommunen så viktiga yrkesfiskerinäringen.
Även Försvarsmakten har motsatt sig byggnationen, då man befarar att det kan finnas minor på botten.
I januari i år riktade Northvolts vd Peter Carlsson skarp kritik mot de kommuner som säger nej till vindkraftsparker. Till Sveriges Radio sa han att det inte fungerar att säga nej till vindkraftsparker samtidigt som man vill ha batterifabriken som företaget och Volvo Cars planerar i Sörred och de tusentals arbetstillfällen som den antas generera.
– En förutsättning för den här jätteinvesteringen är att vi faktiskt behöver de här vindkraftparkerna, sa Peter Carlsson till SR.
Vindkraftparken Västvind hade enligt Eolus kunnat stå färdig till 2029. I dagsläget har den ännu inte fått tillstånd. En ansökan ska lämnas in till Mark- och miljödomstolen och regeringen under 2023.
Västvind planeras få en installerad effekt om 1 000 megawatt, med potential att producera 4-4,5 terawattimmar per år. Det motsvarar dagens el- och effektbehov för hela Göteborg.
