Sportfront mot droger, våld och rasism, har en tydlig utgångspunkt i barnrättsperspektivet och barnkonventionen. Vi har som mål att barn och unga ska få växa upp och utvecklas i trygga miljöer utan diskriminering, trakasserier och övergrepp, inom barn- och ungdomsverksamheter som förskola, skola, fritids och föreningar.
Med de kunskaper och erfarenheter vi har inom verksamheten, så anser vi att ALLA som arbetar med barn och unga behöver ökad kunskap, medvetenhet och en ökad beredskap med rutiner, att agera om barn och unga far illa, det är allas vår skyldighet.
Sexuella övergrepp är liksom alla typer av kränkningar och utnyttjanden oförenligt med barn- och ungdomsverksamheters värderingar. Som vuxna är vi skyldiga att engagera oss i att skydda barn mot alla former av sådant och tydligt verka för det som befrämjar växande och en sund utveckling. Det är välkänt att sexuella övergrepp är en stark riskfaktor för barn och unga, kan förorsaka och bidra till psykisk ohälsa, t.ex depression, ångest, missbruk, ätstörningar, självskadebeteenden och sexuell problematik. Sådana konsekvenser riskerar att sträcka sig ända upp i vuxen ålder.
Undersökningar visar, att ca 40 % av de som utsatts uppvisar psykiatriska symtom. En del av problemet är att skuld, skam och osäkerhet ökar risken för att den som utsätts inte själv söker hjälp, och om hon eller han ändå gör det, så kan en osäkerhet hos mottagaren av informationen i sin tur leda till passitivitet och tystnad.
Idag samarbetar vi med flera idrottsföreningar som får möjlighet till en certifiering efter att de genomgått en utbildning, om sexuella övergrepp mot barn och unga. Detta anser vi att även alla förskolor och skolor också behöver göra. Under mina 22 år som lärare, så har jag anmält oro för flera barn och ungdomar om sexuella övergrepp. Detta var ingen fråga som vi tog upp på Universitetet eller någon studiedag. Har det blivit bättre idag? Det hoppas vi, men det finns mycket, mycket kvar att göra.
Vad är ett sexuellt övergrepp?
Sexuella övergrepp mot barn innefattar alla former av sexuella handlingar som ett barn utsätts för av en annan person. Sexuella övergrepp kännetecknas av att utnyttja ett barns beroendeställning eller utsätta barnet för handlingar som det inte kan förstå eller är moget för.
Med barn menas personer under 15 år, alternativt en person mellan 15 och 18 år som på något sätt står i en beroendeställning till gärningspersonen. Sexuella övergrepp mot barn kan vara både fysiska och icke fysiska.
Under senare år har sexuella övergrepp mot barn på internet ökat, framförallt under pandemin när fler vuxna och barn är ute på nätet. Ett exempel på ett icke-fysiskt övergrepp på nätet är att barnet uppmanas posera framför en webbkamera. Många övergrepp som sker på nätet är till en början icke-fysiska, men kan genom utpressning och hot ta fysisk form längre fram, till exempel genom att barnet tvingas begå övergrepp på sig själv.
Hur vanligt är det?
Både i Sverige och internationellt uppskattas det att ungefär 20 % av alla barn utsatts för sexuella övergrepp. I en stor nationell undersökning, med nästan 6 000 gymnasieungdomar, hade 21% varit med om att de övertalats, pressats eller tvingats till att onanera åt någon, ha sex med någon, att någon försökt klä av dem eller tagit på deras könsdelar fast de inte ville. Vad gäller anmälningar av övergrepp är mörkertalet stort och de flesta sexuella övergrepp anmäls aldrig. Bara ca 10% av alla sexuella övergrepp kommer till myndigheters kännedom.
Vilka barn drabbas?
Sexuella övergrepp kan drabba barn i alla åldrar och oberoende av social och kulturell bakgrund. Forskning visar dock att barn som växer upp i en mer utsatt situation än andra barn, som till exempel vuxit upp med missbruk i hemmet, våld i familjen eller som har en diagnos, löper större risk än andra att utsättas för sexuella övergrepp. Unga HBTQ-personer (homo-, bi- transsexuella eller queerungdomar) verkar också i särskilt hög utsträckning ha erfarenheter av sexuella övergrepp.
Det är ALDRIG barnets fel!
Förövare använder sig ofta av bortförklaringar som att barnet ville eller själv tog initiativ till den sexuella kontakten. Men, ansvaret för sexuella övergrepp finns ALDRIG hos det utsatta barnet. Barn som utsätts för sexuella övergrepp står oftast i beroendeställning till den vuxne, eller det äldre barnet och har svårt att värja sig. Yngre barn kan ha svårt att förstå vad som pågår och vilka följder sexuell kontakt med en vuxen får för dem.
Ibland försöker barn berätta utan att vuxna förstår. Det är viktigt att alltid lyssna uppmärksamt om ett barn försöker berätta något för oss, och ta det som barnet berättar på största allvar. När vi misstänker eller förstår att ett barn far illa, kan det väcka starka känslor över det inträffade, och många känner också stor osäkerhet inför hur man ska agera. Om du misstänker eller vet att ett barn far illa bör och ska du alltid kontakta socialtjänsten. Du kan göra en orosanmälan – du behöver alltså inte säkert veta.
Är du osäker på om eller hur en anmälan ska göras, finns möjlighet att rådgöra med socialtjänsten anonymt.
Det är socialnämnden i varje kommun som har det yttersta ansvaret för att skydda barn och se till att barn som far illa får hjälp. För att socialnämnden ska kunna göra detta behöver de hjälp från både av allmänheten, myndigheter och av enskilda yrkesutövare.
Alla vuxnas ansvar!
Har du som personal, ledare, styrelse kunskap och rutiner i er verksamhet gällande sexuella övergrepp mot barn och unga? Har ditt barns verksamhet inom förskola, skola, förening kunskap och rutiner i frågan om sexuella övergrepp? Vad kan du göra?
Med detta så uppmanar Sportfront ALLA vuxna att våga engagera sig i denna viktiga fråga. Vi har alla en skyldighet att se till att INGA barn utsätts för sexuella övergrepp. Var uppmärksam, lyssna, anmäl, bli en barnrättskämpe!
/Marie Clasgård
Grundare och ordförande i Stiftelsen Sportfront mot droger, våld och rasism
