I och med Öckerö kommuns ställningstagande finns nu en möjlig väg framåt i brofrågan. Nu har en part bestämt sig och det finns en grov skiss för en färdplan och hur arbetet framåt ska bedrivas. Men räcker det? Och vad händer nu?
Formella beslut saknas fortfarande, men när Öckerö kommun har tagit ställning för vilken väg de vill gå framåt ser Patrik Benrick, senior utredningsledare på Trafikverket, beskedet som en god väg framåt.
– Spontant tycker jag det är bra att Öckerö kommun nu ger sin bild av frågan och berättar hur de vill ha det.
Under arbetet som gjorts av Trafikverket med åtgärdsvalsstudien har myndigheten samlat fem parter för att tycka till i en arbetsgrupp. Det är, utöver Trafikverket själva; Öckerö kommun, Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen samt Göteborgsregionens kommunalförbund. Det var till ett av dessa möten Patrik Benrick tog med sig den skiss som Öckerö kommun bygger sitt ställningstagande på.
– Den här skissen matchar inte helt den färdplan som vi i åtgärdsvalsstudien rekommenderar ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, alltså UA3 Ljusblå. Men det är denna skiss som ligger till grund för Öckerös ställningstagande.
Inget nytt under solen
Det var inte en slump att skissen fanns på det möte Patrik Benrick besökte. Tidigt i arbetet förstod han förutsättningarna kring Öckerö kommuns syn på frågan om den fasta förbindelsen. Och det besked som nu kommer från kommunen ligger i linje med vad han hört kommunen säga tidigare.
– Ju mer jag tänker på det, och jag tänker rätt mycket på det, så tycker jag att det Öckerö kommun nu vill gå vidare med är en ganska smakfull lösning på den här komplexa frågan. Vi vet att vissa av parterna vill ganska olika saker. Men det kanske är bra att i ett första steg gå vidare med åtgärder på Hisingssidan för att sen analysera effekterna av de åtgärderna innan det blir en fråga om fast förbindelse.
En ganska smakfull lösning på den här komplexa frågan.
Patrik Benrick
För att komma vidare i frågan om väg 155, menar Patrik Benrick att det viktigaste är att parterna kommer överens och fattar ett beslut.
– Har vi slagit fast att vi nu under 20-talet genomför åtgärderna på Hisingssidan kan vi sen gå vidare. Det skulle innebära att vi har åtta till tio år då resvanorna längst vägen behövs ändras. Ska det till en breddning av vägen måste det först och främst till ett beslut om finansiering från VGR. Efter det ska det till beslut om prioriteringen i den regionala infrastrukturplanen och efter det kommer vi på Trafikverket ha ytterligare fem till sju års planering innan det går att sätta igång ett byggprojekt.
Läs mer: Utredningen om väg 155 är klar
Hur lång tid tar bygget med att bredda vägen, då?
– Ungefär två år.
Kommer endast åtgärder på Hisingssidan lösa de problem som ni på Trafikverket identifierat?
– Det kommer köpa oss lite tid. Att genomföra åtgärderna på Hisingssidan ingår som en del i det förslag vi lagt fram som mest samhällsekonomiskt gynnsamt, alltså UA3 – ljusblå. Men en långsiktig lösning som sträcker sig långt förbi 2040 eller upp till 2100, då är det helhetslösningen som gäller.
Fortsatta diskussioner
Kristina Jonäng (C) är regionråd i Västra Götalandsregionen och sitter med i de grupper där väg 155 diskuterats. Hon betonar att det i dagsläget inte fattats några beslut och att arbetet mellan de fem parterna kommer fortskrida med fler möten under hösten.
– Inga beslut har tagits. Vi skissar på en färdplan där inga exakta årtal finns med, men färdplanen kommer sannolikt att innehålla förslag om hur vi ska hantera trafiksituationen, både på kort och lång sikt. Det är viktigt att poängtera att trafiksituationen redan idag är allvarlig och påfrestande för många pendlare. Därför är det angeläget att minimera köer, uppmuntra fler att samåka och öka andelen kollektivtrafikresor.
Kristina Jonäng lyfter även att det är viktigt att fortsätta arbtetet med att färdigställa de pendelparkeringar som planerats, något som nyligen skett på Hönö Pinan.
– En ny eller breddad väg behövs sannolikt också, så att trafikflödena kan fungera utan köer.
Kritina Jonäng framhåller, precis som Patrik Benrick, att det viktigaste nu är att nå fram till en överenskommelse mellan de olika parterna.
– Om de båda kommunerna blir överens återstår frågan om framtida finansiering av investering i en breddad väg. Finansieringen av en bro är i praktiken enklare att lösa än finansiering av väg, eftersom de medel som frigörs när färjetrafiken läggs ner troligen kan användas för att bygga en bro, avslutar Kristina Jonäng.
