Inför val blir tonen i svenska kommuners årsredovisningar mer positiv, oavsett hur ekonomin faktiskt ser ut. En ny studie från Göteborgs universitet visar att politiskt tryck riskerar att påverka hur ekonomiska resultat framställs i text.
Forskare vid Göteborgs universitet har undersökt hur språkbruket i årsredovisningar hänger ihop med kommunernas ekonomiska resultat.
Resultaten visar att tonen i rapporterna speglar den ekonomiska verkligheten, men att sambandet mellan text och siffror försvagas i valtider.
– När det politiska trycket är som störst blir också risken större att verkligheten framställs i ett mer fördelaktigt ljus. Det är problematiskt att det sker just när väljare ska fatta beslut om hur de ska rösta. Språkbruket kan påverka väljare, medier och i förlängningen valresultat, säger Emmeli Runesson, redovisningsforskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Tillsammans med Pierre Donatella, docent i offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet, har hon analyserat 4 000 årsredovisningar från 289 svenska kommuner mellan 2010 och 2023. Det förskönande språkbruket är särskilt tydlig i kommuner med svagare ekonomiska resultat. Där avviker tonen mest från den faktiska utvecklingen.
– Inför val ser vi att språket blir mer positivt, även i kommuner där ekonomin är relativt sett svag. De beskrivande texterna används för att tona ned de negativa resultat som siffrorna visar, säger Emmeli Runesson.
Lokalt, i vårt utgivningsområde, visar forskningen att Öckerö ligger nära riksgenomsnittet, medan Göteborgs kommun uppvisar en mer negativ ton än riksgenomsnittet.
– Resultaten bygger på en statistisk modell som tar hänsyn till kommunernas ekonomiska resultat samt ett antal kommunspecifika socioekonomiska och demografiska faktorer. Jag är därför mest bekväm med att uttala mig på aggregerad nivå och undviker gärna att dra alltför långtgående slutsatser om enskilda kommuner, eftersom det inte är säkert att modellen fullt ut fångar de lokala förutsättningarna, säger Emmeli Runesson och fortsätter:
– Med den reservationen kan jag ändå säga att Öckerö, enligt mitt datamaterial, ligger mycket nära riksgenomsnittet när det gäller hur positiv tonen är i förhållande till modellens prediktioner. Kommunen placerar sig på plats 157 av 289 kommuner. Under valår är Öckerö något mer positiv relativt andra kommuner och hamnar på plats 132 av 289. Jag skulle dock beskriva det som i praktiken genomsnittligt, eftersom skillnaden inte har signifikanstestats.
För Göteborgs Stad ser bilden lite annorlunda ut. Kommunen ligger på plats 283 av 289 sett över hela perioden och på plats 268 av 289 under valår.
– Det innebär att Göteborg, relativt modellens förväntningar, uppvisar en mer negativ ton än de flesta andra kommuner, även om den är något mindre negativ under valår.
Årsredovisningar är ett centralt verktyg för insyn i offentlig verksamhet. Samtidigt saknar många av dem som läser rapporterna djupare ekonomisk expertkunskap, vilket gör att de i hög grad kan komma att förlita sig på hur de ekonomiska resultaten formuleras i text.
– Transparens handlar inte bara om vilka siffror som redovisas, utan också om hur de beskrivs. Vår studie visar att man bör läsa årsredovisningar med större försiktighet under valår, säger Emmeli Runesson.
