Artikelserien om förbindelsen mellan Öckerö och fastlandet började förra året genom att det var en öbo, som tyckte att vi ensidigt belyst problemen i Hjuvik och ville få fram synpunkter från boende på öarna. Och på redaktionen tyckte vi att det fanns många frågor att ställa.
Jag har försökt att belysa frågeställningen ur många olika synvinklar. Har också fått många uppmuntrande kommentarer om att man nu vet mer om vilka de olika alternativen varit och vad de kostar. Samtidigt finns det några som tycker det är tjatigt att varje vecka läsa om förbindelsen. Men man måste inte läsa om man tycker det är tjatigt!
Denna vecka har jag tagit ett grepp som alla förhoppningsvis kommer att känna igen sig i. Några av alla de synpunkter jag fick fram genom att fråga Ö-råden kommer nu att kommenteras av två olika personer.
På ena sidan står Stefan Edman. Han är en känd miljödebattör och har dessutom skrivit en bok om Öckerö, vilket gör att han känner öarna och dess förutsättningar.
På den andra sidan står Bim Eklund, en miljöengagerad öbo, som bor på Kalvsund. Hon har varit intresserad av frågan sedan första omröstningen 2001 och har samlat på sig mycket information.
Förhoppningsvis håller du med någon i något som sägs nedan!

Miljöeffekten skulle bli bättre med bro
Jag börjar med att fråga dem en övergripande fråga: Vissa hävdar att det är mer miljövänligt med en bro. Hur ser ni på det?
– Låt mig ta utsläppen först, säger Stefan. Det är sant att färjorna orsakar både buller och utsläpp som – med dagens färjemotorer – är större än de totala utsläppen från den biltrafik som kan förväntas om broarna byggs. Men modern teknik och förnybara drivmedel i färjorna kan ge en helt annan situation.
– Detta är ett vanligt argument från bromotståndarna, säger Bim, men man talar aldrig om att bilarna hela tiden blir betydligt ”miljövänligare” än vad färjorna någonsin kan bli. Motorerna är nyligen bytta och kommer troligtvis inte att bytas på många år. Jag tror att vi inom en 10–20-årsperiod endast får köra in till Göteborg med el- eller hybridbilar, vilka kommer stort.
– När det sedan gäller landskapsmiljön kommer bron ju att innebära ett mycket stort intrång på Björkö och även Kalvsund om det blir en Grötöförbindelse, fortsätter Stefan.
– Ja, en bro kommer att synas i miljön, men det gör ju 300 stora färjor också, säger Bim. Lägger man ett dygns färjor i en lång rad, så får man en ”pontonbro” från Lilla Varholmen förbi Rörö varje dag! Om broar är miljöstörande, varför älskar vi då att belysa våra broar och ge utmärkelse till dessa som bra byggnadsverk, som till Höga Kusten bron och Uddevallabron?
– Miljöeffekten skulle bli bättre med en bro, samtidigt som miljövinsterna kan gå förlorade genom ökad trafik, sammanfattar Stefan.

Upphör en ö att vara ö
När Ö-råden fick möjlighet att säga vilka nackdelar det innebär med en bro kom ett argument högt upp på skalan och det gällde ö-status och ö-karaktär.
– Jag instämmer helt, säger Stefan. Öckeröarna tillhör några få åretruntbebodda öar i Bohusläns skärgård som inte har broförbindelse. Det är alltså ett unikt värde.
– Öarna i Öckerö kommuns norra skärgård har inga broar, medan de fyra öarna i södra delen av kommunen är sammanbyggda med broar utan att någon uttalat att den egna ö-känslan har försvunnit, svarar Bim. Det finns ingenstans i hela världen där en ö upphör att vara ö bara för att det byggs en bro. Jag tycker snarare att det är omodernt att i det 20:e århundradet fortfarande transportera bilar med färjor. Man bygger broar och tunnlar till Danmark och snart hela vägen till Tyskland, men kan inte få till en knappt tre km lång bro till Öckerö.
Nästa farhåga som kom upp var att om ö-karaktären försvinner så finns en risk att turismen blir lidande – det unika med öarna försvinner och därmed tappar öarna sin attraktionskraft.
– Jag instämmer helt, säger Stefan. Känslan att färdas över vatten till sin destination är ett värde som många besökare uppskattar, det är en tillkommande attraktion.
– Jag tror snarare tvärt om! De flesta sitter kvar i sina bilar och ser inte ett dugg av vattnet man färdas över, svarar Bim. Och hur trevlig är miljön på Lilla Varholmen och Pinan för väntande turister? Däremot, om man kommer ut över bron och ser ”hela” skärgården breda ut sig framför sig och ser vattnet under sig – då skulle detta blivit en stor turistattraktion! Inte har turisterna slutat komma till Klädesholmen eller Smögen eller andra öar för att de fått bro?

Med goda regelverk kan negativa effekter bemästras
De som är emot en bro har även påpekat att bullret kommer att öka genom ökad trafik på öarna.
– Det blir ökat trafikbuller, säger Stefan. Motor- och däckbuller – från vägtrafiken på öarna även om moderna fordon numera är alltmer tystgående. Färjebullret är dock också besvärande, det upplevs som mera konstant pågående och har låg frekvens, alltså ett dovt ljud.
– Man får nog räkna med att det initialt blir mer trafik för att människor vill komma ut och se sig om på öarna, säger Bim. Men det är nog en övergående effekt. Den mesta trafiken kommer dock från Öckerö. Vad gäller färjorna, så genererar de ljudnivåer på över 60 dB, vilket överskrider Naturvårdsverkets riktvärde för utomhusmiljö. Dessutom är det mycket buller och smällar vid färjelägren som hörs vida omkring.
Ett annat argument mot bro har varit att naturområden kommer att invaderas.
– Fler människor kommer förstås att uppsöka och uppleva naturreservaten vilket i grunden är positivt, svarar Stefan. Med goda regelverk och regelbunden tillsyn bör eventuella negativa effekter kunna bemästras.
– Härligt! säger Bim. Jag har alltid sagt i denna diskussion att Öckeröarna inte bara tillhör oss på Öckerö, utan vi måste kunna bjuda människorna att få komma hit ut och njuta av havet och det härliga vattnet på öarnas västsida.

Världens dyraste skattefinansierade färjelinjer
Förespråkarna för bro har pekat på att det skulle bli billigare för samhället med en bro. Hur ser ni på det?
– Man får skilja på statens, det vill säga Trafikverkets, ekonomi och den totala samhällsekonomin, säger Stefan. Bron sparar bort färjorna och kan då sägas vara betald på X antal år. Men om öarnas attraktionskraft genom bron minskar för den typ av turism som verkligen spenderar pengar i kommunen så kan det ju bli en förlust för den lokala ekonomin.
– Jag tror tvärt om att med bro kommer turismen att öka, svarar Bim. Färjelinjerna Hönö och Björkö är tillsammans världens dyraste skattefinansierade färjelinjer till en nuvarande årlig kostnad av nästan 80 miljoner per år! Den ”totala samhällsekonomin” kommer med all säkerhet att bli mycket positiv med en bro.
Vi ser att uppfattningarna går isär och vill du lämna synpunkter går det bra att kommentera den här artikeln på tidningens hemsida.