Kylan börjar vika, snön smälter, man börjar kunna se gräsmattan och rabatterna i trädgården. Längtan växer efter att få se lökväxter och perenner växa upp ur den nu frusna jorden. Fåglarna börjar kvittra allt mer. Hur ljuvligt är det inte när häckar och träd börjar knoppa och löven spricker ut, hur underbart är det inte när värmen kommer åter.
Våren definieras i meteorologiska termer genom att det skall vara en dygnsmedeltemperatur som under sju dagar varit över noll grader (om den är över tio grader så är det sommar). Våren kan dock inte börja före den 15 februari. Normalt ankommer våren den 5 mars till Göteborg. Blir dyngsmedeltemperaturen över nollpunkten från nu så har våren ankommit från och med den första dagen det var så.
Passar på att förmedla lite mer kunskap. Enligt den romerska kalendern, som år 46 f kr ersattes av Julianska kalendern, som  år 1582 ersattes av den Gregorianska kalendern, var mars årets första månad och månaden började vid vårdagjämningen. Den sjunde (septem på romerska) månaden fick namnet september (nu den nionde månaden), den åttonde fick heta oktober (okto=åtta) följt av november (novem=nio) och december (decem=tio). Skottdagen lade man in i den sista månaden februari.
År 153 e Kr ändrade man så att januari blev årets första månad och därmed hamnade i närheten av vintersolståndet. Till varför det blev så finns det en lång förklaring.
Snart är det påsk och den är rekordsen. Påskdagen skall infalla på den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen. Vårdagjämningen är den 21 mars. Första fullmånen därefter infaller måndagen den 18 april och den första söndagen därpå den 21 april.
Jag hoppas att den delgivna kunskapen skapar förståelse för varför vår kalender ser ut som den gör. I andra delar av världen har man helt andra kalendrar.