Ni kan tycka att jag är lite sentimental, men det är inte så konstigt att man blir det när man uppnått en mycket dryg pensionsålder och upplever hur den ene efter den andre personen som man känner mer eller mindre försvinner för gott.
Ännu en profil verksam i Torslanda gick ur tiden den gångna veckan. Det var Bengt Pervik, en sedan drygt 40 år mycket aktiv fritidspolitiker, jämngammal med mig själv.  Han satt i Torslandas stadsdelsnämnd som ordförande och vice ordförande sedan stadsdelsnämnderna kom till 1990. Bengt lyssnade alltid på den som hade något att säga, oavsett digniteten i saken, han hade ett stort engagemang för de lokala frågorna och arbetade hårt för ökade resurser till de som är svaga i samhället. Bengt Pervik kommer vi att minnas som en av de stora fritidspolitikerna i Torslanda. Han blev 72 år.
Mörkret börjar avta på mornar och kvällar. Sedan jul  är det ljust nästan 40 minuter längre på eftermiddagarna, om en månad är det ytterligare en dryg timme ljusare.  Den hittills så ljumma vintern har inte känts så plågsam som den brukar göra. I lördags var jag ute och jobbade i trädgården ett antal timmar. Nu kan jag njuta av en relativt städad trädgård i väntan på att den åter skall blomstra.
”Dum vivimus, vivamus” - Medan vi lever, låt oss leva.